Det har snöat i två dygn nu och trots att det är fruktansvärt kallt beger jag och Dutch oss ut i snöstormen för att leta efter förnödenheter. Vi träffar på en av medlemmarna i vårt gäng, han har hittat en stuga lite längre bort på den stig som vi rider på. Snön fullkomligt vräker ner och det är svårt att se något framför oss, men vi hittar på stugan till slut.
Dutch går fram till ytterdörren och knackar på. Två män öppnar dörren, dom verkar inte vara gästvänliga, plötsligt ser vi en död kropp under ett skynke och nu kommer det ut fler män från stugan. En man säger åt oss att försvinna, situationen blir snabbt hotfull och jag känner att Dutch är i fara, jag drar fram mitt vapen och männen i stugorna svarar med samma mynt. Kulorna viner över mitt huvud i det skjul som jag gömt mig i, när alla i stugan ligger livlösa på marken går vi in i stugan för att leta efter något att äta.
Vi har varit på resande fot så länge nu och alla i vårt sällskap är trötta och hungriga, några är sjuka. I stugan hittar vi på lite konserver och medicin. Dutch säger åt mig att kolla om jag kan hitta något av värde i ladan som ligger bredvid stugan, i stallet hittar jag en skräckslagen häst. Jag är på väg att lugna ner den när en man flyger på mig, han har gömt sig på loftet och vi börjar slåss. Det slutar med att jag vinner, men jag är ingen ond människa så jag låter han gå, vi har spillt tillräckligt med blod.
Jag lyckas lugna ner den stackars hästen och jag leder ut honom till Dutch som säger åt mig att jag kan behålla den. Så här börjar Rockstar Games uppföljare Red Dead Redmption 2 och det imponerar redan från start, jag är som besatt. Snön är så sjukt verklighetstrogen att jag sitter och häpnar, jag provar att rida nära en snötäckt gran och snön faller av grenarna. Jag fortsätter in i skogen och bakom mig lämnar jag efter mig spår i den djupa snön. Sist jag blev imponerad över snö i ett spel var i Donkey Kong Country från 1994.
Inlärningskurvan är lika mjuk som snön och det dröjer inte länge förrän jag känner mig ha koll på allt, spelkontrollen är identisk med Grand Theft Auto V, ett spel som jag har spelat i 2500 timmar. Jag rider vidare och jag hamnar i den lilla staden Valentine, här hittar jag på ett stall där min DLC-häst står. Då min ekonomi är kraftigt begränsad köper jag en billig sadel och billiga stigbyglar, jag flätar den ljusa manen och fixar en lång ljus hästsvans. Jag döper henne till Epona och vi rider ut i den öppna världen, plötsligt korsar några vargar vår väg och Epona blir skräckslagen, jag försöker lugna henne och vi sätter av med vargarna hack i häl. Vi lyckas rida ifrån dom och vi stannar en bit längre bort, jag klappar om henne och efter en stund lugnar hon ner sig.
Vi slår läger och jag sover fram till morgontimmarna, efter att ha rivit ner lägret så sätter vi kurs österut. Vi hamnar i en mörk skog och den känns väldigt läskig, en räv skriker till och den skrämmer slag på mig. När solen går upp och ljuset strilar mellan träden så stannar vi, jag är häpen över ljussättningen, det är här som spelet är som vackrast tycker jag. Efter att ha letat oss ut ur skogen passerar vi öppna fält, jag lyckas fälla en hare med pilbågen. En stad uppenbarar sig och utanför kontoret vid stadens sheriff hittar jag en poster med en efterlyst man på, jag bestämmer mig för att försöka hitta honom då jag behöver pengarna.
Jag hoppar upp på Epona och vi sätter av i full galopp mot den plats som den efterlysta mannen befaras befinna sig på, jag hittar på platsen och nu börjar musiken byggas upp i mina lurar. Musiken gör att allt intensifieras och jag börjar känna mig rädd, så istället för att infiltrera fortet där den efterlysta mannen befinner sig i så börjar jag att plocka blommor istället.
Den skräckinjagande musiken är kvar och efter att ha samlat mod så smyger jag mig in på fortet, jag har bundit fast Epona en bra bit bort så att hon inte ska ta någon skada. Musiken är magisk, den bästa musiken i ett spel någonsin. Trots två revolvrar och ett gevär så darrar jag som ett asplöv, dom upptäcker mig och det väller ut män från fortets alla rum. Jag slänger mig i skydd och väntar på rätt tillfälle, jag bestämmer mig för att använda båda mina revolvrar.
Med hjälp av Dead Eye så träffar mina kulor i huvudet på dom flesta, när krutröken lagt sig så är det bara jag och den efterlysta kvar. Jag fångar in honom och bär bort honom till Epona, vi sätter fart mot sheriffens kontor. Det är en väldigt lång transportsträcka till sheriffen, men transportsträckan får vara hur lång den vill då varje meter gör mig fnittrig som en fjortis. Jag har aldrig njutit så mycket av ett spel som Red Dead Redemption 2.
Varje löv, träd, bäck, flod, gräs, gruskorn, sten eller stig gör att jag hoppar av Epona och går omkring lika lycklig som ett barn på julafton. Väl framme på sheriffens kontor så slänger jag ner den efterlyste på golvet, sheriffen ger mig några dollar och jag går bort till ett hotell för att ta ett bad. Enligt kartan har jag fyra uppdrag som väntar, uppdrag som för storyn framåt, men dom intresserar mig inte. För jag är fullt upptagen med att uppgradera mina vapen, byta färg på min sadel, köpa bättre stigbyglar, rykta Epona, utforska skogarna, rida över prärien, skjuta små oskyldiga djur, flå dessa stackars små djur, koka kaffe i mitt läger, stirra mig blind på dom snötäckta bergen, sälja stöldgods och köpa nya kläder.
Jag älskar rösterna i spelet, speciellt John Marston som har en väldigt unik röst, den är raspig och jag kan sitta och lyssna på den i timmar. Jag gillar även hur Dutch låter, även hans röst är unik.
Det här är inget AAA-spel, det är ett AAAAA-spel och det kommer ställa till problem för min del. Problemet är att Rockstar Games har lagt ribban skyhögt, dom andra speltillverkarna kommer aldrig komma i närheten av det här spelet. Spelet är på tok för bra för nu kommer alla spel som jag köper i framtiden kännas som en gäspning, jag kommer förmodligen att jämföra alla spel med det här.
Jag är lika besatt av Red Dead Redemption 2 som jag blivit av alla spel från Rockstar Games. Åtta års väntan är över och det krossar mina förväntningar. Sam och Dan Houser är mina idoler och skulle jag kunna sälja min själ så skulle jag sälja den till dom bägge bröderna. Det här är världens bästa spel och det förtjänar inte 5 av 5 i betyg, nej det är snarare 100 000 av 100 000 i betyg.
Plus (+) och minus (-)
[+]
Grafiken
Musiken
Transportsträckorna
Uppdragen
Vapnen
Karaktärerna
Miljön
Ljussättningen
Rösterna
Djuren
Kläderna
Vackra laddskärmar
Korta laddningstider
[-]
Drygt och krångligt att snabbt hämta vapnen från hästen
Försäljning:
Gamereactor:
6,6 miljarder kronor på tre dagar | FZ:
6,6 miljarder kronor på tre dagar
Spel: Red Dead Redemption 2
Utvecklare: Rockstar Games
Utgivare: Take-Two Interactive
Format: PS4, Xbox One
Genre: Action
Antal spelare: 1
Åldersgräns: 18 år
Premiär: 26 oktober 2018
