Tomas Varg: Jag reser till Italien i början på september

Jag har aldrig varit någon sportfåne, att sitta i soffan och glo på när vuxna män och kvinnor sparkar på en boll eller jagar en svart puck har aldrig tilltalat mig, men jag gillar motorsport och rally är favoriten. År 2013 släpptes filmen Rush som handlar om F1-förarna Nicky Lada och James Hunt och deras kamp om VM-titeln på 70-talet. Efter filmen blev jag helt såld på sjuttiotalets F1, både bilarna och förarna på den tiden var speciella och inte alls lika tråkia som dagens tävlingar med elbilar. F1-loppen på sjuttiotalet var oerhört dramatiska med sina otäcka krascher och djärva förare, bilarna som dom körde var livsfarliga. Jackie Stewart, en berömd racerförare, sa vid den här tiden att "ena helgen är det race och nästa är det begravning".

Stallen exprimenterade hej vilt under sjuttiotalet och exprimentlusten var större än erfarenheten, år 1976 kom stallet Tyrell Racing med en sexhjulig F1-bil och år 1978 släppte stallet Brabham en bil som hade en gigantisk fläkt monterad bak på bilen som skulle hålla nere bakvagnen. Jag kan inte låta bli att tycka att dom livsfarliga F1-bilarna från sjuttiotalet är fascinerande, dom brann och bromsarna kunde bara försvinna, det var helt enkelt mer sport att köra dessa bilar.

Förra veckan lyssnade jag på Sveriges Radios dokumentär om Ronny Pettersson som körde F1 på sjuttiotalet, dokumentären fascinerar mig och jag har lyssnat på den fyra gånger i rad. Ronny Pettersson var en grym förare som aldrig riktigt fick visa vad han gick för, han valde hela tiden fel stall och får köra bilar som inte hade en chans. Ronny hade en speciell körstil, han körde hela tiden på gränsen och han körde med bredställ genom kurvorna. 1978 hamnar Ronny i Lotus-stallet där man erbjöd en riktig bil som krossade konkurrensen, tyvärr var Ronny andreförare men han fick äntligen visa vad han gick för. Tyvärr dör Ronny samma år på Monza-banan.

Den tionde september 1978 var det dags för F1-race på Monza-banan i Italien, på uppvärmningen krashar Ronny, bromsarna på hans bil slutar fungera och Ronny ränner rakt in i ett räcke. Ronny klarar sig mirakulöst och han väljer att köra racet. I starten krashar en bil in i flera bilar ihop och Ronny drabbas värdt då hans bil brinner, James Hunt sliter ur Ronny ur elden och Ronny är vid liv. Med tjogo benbrott opereras Ronny senare på natten, läkarna stöter på komplikationer då luftbubblor och fettklumpar vandrar upp i lungorna och vidare upp i hjärnan.

Ronny dödförklaras den elfte september 1978, ett hemskt datum. Hela Ronnys historia berör mig och idag ringde jag min vän Adam och vi prtade en stund om Ronny, plötsligt slänger jag ur mig att jag skulle vilja åka till Italien och till Monza-banan där Ronny Pettersson gjorde sitt sista lopp. Adam berättar att just Monza-banan förmodligen stryks ur F1 nästa år så det här är förmodligen sista chansen att uppleva Monza. Adam verkar på men jag ger honom lite betänketid, klockan 16:20 ringer han mig och han har bokat boende och F1-biljetter och skulle nu boka flygbiljetter. Det var snabba ryck det, den tredje september reser jag och Adam till Italien och vi blir borta i nästan en vecka. För mig blir det en hyllningsresa till Ronny Pettersson, 37 år efter hans död och nu ser jag fram emot min resa i september.

Artikel i Aftonbladet 30 år efter Ronnys död:

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/motor/article11996792.ab

Viasat: 40 år sedan Ronnys seger i Monacos GP:

http://www.viasatsport.se/nyheter/motor/40-ar-sedan-ronnie-petersons-seger-monacos-gp

Expressens artikelserie 30 år efter Ronnys död:

http://www.expressen.se/sport/del-1-ronnie-bakas-till-racerforare/

Ronnys officiella hemsida om begravningen:

http://www.ronniepeterson.se/subc/begravning.html

Ronnys officiella hemsida om operationen:

http://www.ronniepeterson.se/subc/operationen.html

Ronnys officiella hemsida om dödsbudet:

http://www.ronniepeterson.se/subc/dodsbudet.html