Tomas Varg: Australien-resan 2019-01-28

Alice Springs, NT, Australien

Jag vaknade strax före sju i morse och kunde inte somna om och som grädde på moset så vaknade jag med halsont, vilket var väntat eftersom jag har mött så många människor under dom tre veckor som jag har varit på resande fot. Vandrarhemmet bjuder på brekky (frukost) varje morgon så jag gick bort till köket för att trycka in några ful-mackor i truten.

Eftersom det bara var 22° varmt ute, så bestämde jag mig för att gå bort till Heavitree Gap och jag höll naturligtvis på att gå rakt in i en jättevaran, jag skrek till som en liten flicka och ökade takten på mitt hasande. Det här fick mig att börja tänka på när jag besökte Alice Springs för första gången, jag hade hyrt bil och kört ut till ett lastbilsmuseum.

Jag gick omkring bland gamla lastbilar, det var utomhus, och plötsligt står det en jättevaran framför mig. Jag stelnade till och stod blixtstilla, den upptäckte mig och skulle precis gå bort från mig när ytterligare en jättevaran dök upp och han gillade inte den andra varanen. Så han attackerade den och båda börja kuta rakt emot mig - så klart. Mitt inte maskulina skrik hördes över hela Slice Springs och båda jättevaranerna strök förbi mitt vänstra ben - helvete vad rädd jag blev.

Den södra infarten till staden Alice Springs ligger i en ravin och det är ravinen som heter Heavitree Gap. Det är svalare idag men luftfuktigheten är högre och väl tillbaka på vandrarhemmet köpte jag mer vatten..

Vid lunchtid kom min vän Christopher förbi och hämtade upp mig, vi har inte kunnat träffas något förrän nu eftersom han har jobbat och varit sjuk. Det var ett kul återseende, vi har inte setts på tre år. Han har köpt en Mitsubishi Lancer som tillhör en av mina drömbilar, det är ingen Evo men ser ut som en sådan. Först drog vi söderut för att fota en av dom stenblocken som det står ”Welcome to Alice Springs” på, vi tog en massa foton. På väg ut till truckstopet fick jag syn på något som kände igen, en Scania dragbil stod parkerad på andra sidan vägen, vi drog dit och tog några foton.

Framme vid truckstopet köpte vi vatten och drog norrut mot Alice Springs andra stenblock som det står ”Welcome to Alice Spring” på. Sen drog vi tillbaka in mot stan för att äta pizza på Domino’s. Mätta och belåtna så drog vi till stans kasino och nu hände något mycket märkligt och jag förstår om ni som inte tror på mig. Inne på kasinot lånade jag toaletten, när jag satt där inne så var det som om någon sa åt mig att satsa på nummer åtta.

Jag spelar väldigt sällan på spel eftersom jag är rädd för att bli beroende, mfter mitt toabesök så frågade jag Christoper om vi skulle spela och vi slog oss ner vid en av maskinerna. Jag matade in 130 kronor i automaten, satte hälften på nummer 8. ”Du vann” vrålar Christopher innan jag hann upptäcka det själv. Jag hade vunnit 1 190 kronor och jag var inte förvånad över att ha vunnit så mycket pengar, jag var förvånad över att det var nummer 8 av alla 30 nummer som var det vinnande numret.

Sen drog vi omkring lite utan egentliga mål, tils vi snubblar över en Nissan Skyline, en av mina drömbilar alltså. Vi stannar och frågar ägaren, som stå ute och tvättar sin andra Nissan Skyline, om vi får ta några foton. Ägaren berättar att dom här två bilarna är som enda som existerar i hela Norra Territoriet. Sen körde vi till Royal Flying Doctors-kontoret, ni som sett tv-serien ”Doktorn kan komma” vet nog vad jag pratar om. Jag betalar 110 kronor för att komma in, här inne finns en liten butik, ett stort flygplan, samt en massa historia om Royal Flying Doctors. Sen körde Christopher mig tillbaka till vandrarhemmet och jag tog det lugnt resten av kvällen. Tack för att du besöker mig. ♥