Lördagen den tjugosjunde augusti 2016

Min vän Melinda, skickade ett roligt sms igår kväll, hon skrev att "2017 är fan vårt år". Det var liksom en fullträff, både jag och Melinda förlorade en fin vän i år och nästa år skulle det banne mig vara slut på ledsamheter. Det här året blev ett år som mest bestod av tårar, jag har aldrig gråtit så här mycket som jag gjort i år. Det är skönt att gråta och jag har inga problem med det, trots att det är så himla omanligt. Idag kände jag att jag ville vara själv så jag drog på mig mina inlines, pluggade öronen fulla med glad-musik och drog iväg i det fina vädret. Jag samlade lite Pokémons och bara njöt av min ensamhet. Senare på kvällen tog jag bussen till Borlänge för att träffa min vän Malin, hennes man Stefan och Malins kompis Frida. Malin är ju den tjej som jag var kompis med för 18 år sedan och som jag nyss fått kontakt med igen. Vi åt god mat på Coco Thai, jag tog kyckling med kokosmjölk och en massa cola light. I tre timmar satt vi och pratade, efter att ha ätit oss mätta drog jag bort till Liljan för att möta upp min kollega Jessica och hennes vänner. Det blev ful-dans hela kvällen och när jag skulle hem så var bussen försenad med över en timme. Så jag och några vänner delade på en taxi hem till Falun och väl hemma så gick jag och la mig.

- Till min mor

- Det börjar bli svårt att åka inlines

- Mina kära inlines

- Statyn Snöklockan från 1910 i Falun

- Hyfsat ny kranbil minsann 

- Mat på Coco Thai i Borlänge

- Liljan