tisdag 31 juli 2012

Fler volontär jobb

Satt och googlade på varg volontär när jag snubblade in på en researtikel som beskrev volontärarbete med vargar och där fanns det en länk till Wild Spirit Wolf Sanctuary. Den handlar om en organisation som tar hand om övergivna vargar eller varghundar som är så populära i USA, men så svåra att ta hand om. Wild Spirit Wolf Sanctary ligger i New Mexico och tar emot volontärer året runt. Så nu finns det hopp, får jag inget volontär jobb hos Shaun Ellis i England så sticker jag till New Mexico i sommar.


Dakota, en av vargarna på WSWS

Ingen sovmorgon

Vaknade runt åtta av bovärden som klippte gräset nedanför mitt fönster. Han älskar förmodligen att klippa gräs för så ofta som han har varit hit är förmodligen rekord eller så jävlas han med mig för att han har listat ut att jag jobbar kvällar och nätter. Jag somnade om till slut och väcktes sen av - åska! Helt otroligt! Det var bara att kliva upp det, så jag började monterade ihop golvlamporna som jag köpte på Ikea i helgen så nu är det klart. Nu ska jag ta och laga lite mat för sen skall jag träffa min kusin Veronika på stan. Jag ska handla jeans på superrean på JC men sen ska det jobbas igen.

Golvlampor monterade

Hotell väljer mitt foto till hemsidan

Idag när jag ringde till Channel Vista Guest House, som var det hotell som jag bodde på i England, så berättade hotellägaren Linda att hon lagt ut ett av mina foton på deras hemsida. Vilket var jättekul och helt oväntat, här finns fotot på den söta McPhee


Söta McPhee, vad jag saknar dig!

måndag 30 juli 2012

Varg volontär

Ringde chefen nyss och frågade om när jag har semester nästa år, det visade sig vara under hela augusti så jag tog och mejlade Isla och Shaun på The Wolf Centre angående volontärjobbet nästa sommar. Så nu hoppas jag på ett positivt svar från dom, jag hoppas jag får en plats och att man jobbar gratis gör väl ändå ingenting bara jag får jobba med vargar. Så nu håller jag alla tummar jag har. Jag ringde till hotellet som jag bodde på när jag besökte Combe Martin och jag kan bo där i 28 dagar i ett sträck, vilket blir kanon då det ligger så nära. Tyvärr kommer det nog gå på en 10.000 kr i hotellkostnader, men det får det vara värt.


Min arbetsplats nästa år? Bara Gud vet.

En fullspäckad helg

Vilken fullspäckad helg det har varit. I lördags påbörjade jag ju mitt lilla gardinprojekt som handlade om att bygga gardinkornisch. Började med att måla dom plankor som jag släpade hem i fredags, att gå med sex meter plank i tre kilometer var varmt och drygt. Varför har jag ingen bil? Jag hann sätta upp en planka innan det var dags för grillfest hos Andreas och Linn, vilket var jätte trevligt. Det kom en 20 personer som alla var jättetrevliga och plötslitgt hade jag lovat en av tjejerna att jag skulle med på danskurs i höst. Hur fasen gick det till? Jag var ju nykter!

I söndags morse fortsatte jag sätta upp den sista plankan och montera kirschstängerna och hade jag vetat det jag vet nu så hade jag aldrig i h*lvete inlett det här projektet för det jävlades redan från start. Jag satte upp plankorna, tog ner dom för pluggen var för klen, upp med plankorna igen för att sedan ta ner dom för det var omöjligt att "klicka" fast gardinstängerna när plankorna satt uppe. Mitt uppe i det här åkte jag till Ikea med min kusin Veronika och handlade handdukar, badrumsmatta, gardinstänger till dörrar, lyktor, lakan och värmeljus förstås. Efter Ikea så var det bara att försöka göra klart hemma och till slut blev jag klar sent på söndag kväll. Det har varit blod, svett och nästan tårar men nu sitter det uppe.

Kostnad:
Målarfärg/pensel - 258 kr
Vinkeljärn/plugg/skruv - 166 kr
Gardinstänger/fäste - 515 kr
Plankor - 80 kr
Totalt - 1019 kr



Grillfest hos Andreas och Linn. Tack snälla ni!



Bära plankor i tre kilometer



Allt detta behövde jag tydligen



Måla


Vinkeljärn i taket



Gardinstångsfäste



Gardinstång på plats bakom plankan



Det är klart



Blev faktiskt helt okej

Vargring

Hittade en vargring på JC idag, kostade endast 21 kronor så jag slog till.

söndag 29 juli 2012

Grillfest

Då är man på grillfest hos Andreas B i regnet. Här ska det ätas som aldrig förr

lördag 28 juli 2012

Målar

Drog igång och målade plankorna som jag släpade hem igår. Det tog inte lång stund för än jag hade all färg på händerna i stället för på plankorna. Undrar om det blir lika för Ernst?

fredag 27 juli 2012

Gardinstångs projekt

Nu har jag fett mig ut på djupt vatten - igen. Nu ska jag likt Ernst Kirchsteiger göra om lite i fönstren. Plankor ska upp, målas och kirschstänger ska monteras. Det kommer ta hela helgen, men det kommer bli så bra. Hoppas jag för det här har jag velat göra ett tag

Varg skal till iPhone 4

Hittade på ett vackert vargskal till min iPhone 4, så det var bara att beställa ett det. Jäklar vad det handlas just nu, det här var inte bra - alls! Måste spara!


Tänk vad bra att ha ett vargskal till sin mobil

Ylande vargar

Nu har jag lagt upp ett filmklipp från när jag var i Shaun Elli's varghäng The Wolf Centre som ligger i Combe Martin, England. Jag fick vara med om när Shun's alla sju vargar och två varghybrider drog igång och ylade och den här dagen var en av dom bästa dagarna i mitt liv. Vargyl är det bästa jag vet och nu klarar jag mig ett litet tag igen.



En av dom bästa stunderna i mitt liv



Här är ett klipp från när jag var på Kolmården år 2009 och försökte få vargarna att börja yla, vilket var betydligt lättare än jag först trott. Men fy vad hemsk jag låter.


Det här glömmer jag aldrig

Inlines i den ljuva sommar naten

Slutade klockan 21 i kväll så jag passade på att ta mig en tur i den fantastiska sommarnatten och det blev 10 kilometer innan jag kom hem. Så himla skönt att åka en tur igen.

Stan var vacker i kväll

torsdag 26 juli 2012

Mina planer för helgen

Så är det snart helg igen och på fredag kväll tror jag att det är dags för utgång. Det var faktiskt ett tag sedan jag gick ut så det kan bli kul. Om sanningen ska fram så tröttnade jag på krogen efter att ha sprungit där varje helg, men mest på att det var så lite folk. Fredagarna gapade det tomt och då är det inte så kul.

På lördag blir det lugnt på dagen men på kvällen är jag bjuden på grillfest hos en av mina chefer Andreas, vilket ska bli jättekul. Andreas är en fantastiskt snäll och trevlig kille som dessutom får stå ut med mig på jobbet, tur att man sällan är på jobbet utan ute och kör. Haha!

På söndag blir det en tur till Ikea med min kusin Veronika, vilket ska bli jättekul. Älskar att handla på Ikea och att komma hem och packa upp sina papperskassar är skitkul. Jag behöver några fotoramar, ska framkalla lite (egon) foton från England som jag ska ha på sängborden, sen slinker det väl ner en och en annan toaborste och kanske lite sängkläder. På söndag kväll funderar jag på om jag inte ska gå och se den nya Batman filmen "The Dark Knight Rises" på bio.

Nu ska jag laga lite mat och sen gå till jobbet, igår joggade jag hem från jobbet och mitt knä lät mig springa dom tre kilometrarna jag ville springa. I kväll tänkte jag passa på att åka inlines så knät får vila lite. Måste hålla min vikt nere nu när jag lyckats gått ner så pass mycket som 9-10 kg. Jag vet hur lätt det är att gå upp och så pass svårt och tufft det är att gå ner.


Torsdag!

Cruising

Ja så var det då dags för cruising i stan. Det kan ju vara jättekul om man gillar det men som yrkesförare så suger det duktigt att behöva trängas. Men nu är det bara en gång per år så man får väl stå ut.

onsdag 25 juli 2012

Hunden Brutus sköts av galen polis

Jag mår fruktansvärt dåligt när jag läser Aftonbladets artikel om hur en polis knatar in på tomten som tillhör en barnfamilj och skjuter ihjäl deras hund Brutus som dom har haft i tio år. En familjemedlem som inte längre finns på grund av en jävla idiot! Jag hoppas att denna fega och vidriga polisman blir av med jobbet och att han till slut kommer att brinna i helvetet eller något ännu värre - går samma öde till mötes!

Brutus skjöts av polis



Brutus 2002-2012. Vila i Frid.
Foto: Privat

Tillbaka på jobbet igen

Ja då var man på jobbet igen och vargbajset i England var mer glamoröst än det här. Men jag gillar mitt jobb så det känns okej att vara tillbaka igen och jag åker ju till USA om fem månader.

Jobba på natten, det bästa som finns

tisdag 24 juli 2012

Dagen efter hemresan

Efter att jag packat upp allt som jag hade med mig i ryggsäcken efter min resa till Combe Martin, England och tagit mig en lång härlig dusch med tvål och schampoo, så gick jag och la mig vid 21-tiden igår och det tog väl inte lång stund tills dess att jag somnade. Då hade jag varit vaken i 36 timmar i sträck om man räknar bort dom få gånger jag verkligen lyckades somna en stund på Heathrow's flygplats kalla och hårda golv, på planet och på tåget hem.

Det var en fantastisk resa, en intensiv sådan, jag var bara borta i 37 timmar men jag hann uppleva så fruktansvärt mycket och jag har träffat så många trevliga och fina människor och nu känner jag mig bara tom, nästan lite ledsen över att jag är hemma igen. Jag bodde på ett fantastiskt hotell och dess ägare var en otrolig trevlig och skön dam och hennes hund var så söt. Träffen med Shaun Ellis och hans fru Isla var helt outstanding, lunchen med dom, hund/varg mötet och ylandet är något jag aldrig kommer glömma.

Det tog faktiskt inte lång stund, efter det att jag kommit hem, att bestämma mig för att åka tillbaka igen nästa sommar och jobba som volontär för dom i fem veckor. Det blir förmodligen ingen resa till Austrailen, men jag känner att det här lockar mer än en resa till Australien, ett land som jag redan varit i. Jag pratade med Shauns fru på telefon vid 10-tiden idag och hon skulle prata med Shaun och sen skulle hon mejla mig om det blir av eller inte så det är "fingers crossed now". Jag börjar jobba idag igen och jag börjar klockan 16, åh vad glamoröst.

Kostnad för hela resan:
DITRESAN:
Dalarna - Arlanda (Tåg)
Kl 07.39 - 09.53 (178 kr)

Arlanda - Heathrow Airport (Flyg)
Kl 12.20 - 14.05 (1172 kr)

Heathrow Airport - Paddington Station (Snabbtåg)
Kl Avgår var 15 min (199 kr)

Paddington Station - Barnstaple Station (Tåg)
Kl 16.06 - 18.57 (283 kr)

Barnstaple Station - Combe Martin (Taxi)
Kl 19.00 - 19.20 (325 Kr)

STADEN COMBE MARTIN:
Channel Vista Guest House (Hotell)
21 - 22 juli (376 kr)

VIP Shaun Ellis Experience
22 juli (2350 kr)

HEMRESAN:
Combe Martin - Barnstaple Station (Taxi)
Kl 18.00 - 18.20 (325 Kr)

Barnstaple Station - Paddington Station (Tåg)
Kl 19.20 - 00.06 (283 kr)

Paddington Station - Heathrow Airport (Taxi)
Kl 00.20 - 00.50 (700 kr)

Heathrow Airport - Arlanda (Flyg)
Kl 07.40 - 11.05 (1172 kr)

Arlanda - Dalarna (Tåg)
Kl 14.05 - 16.30 (175 kr)

Sen tillkommer pengar till mat och souvenirer



McPhee och jag delade på korven jag fick till frukost



Hotellägaren Linda med McPhee



Shaun signerar mina (tunga) böcker



Shaun "The Wolfman" Ellis



Han är så jordnära och en en förbannat trevlig person

måndag 23 juli 2012

Englandsresan 2012-07-23

Klockan 00.10 UK / 01.10 SE
Tåget stannar på Paddington Stationen och alla butiker här är stängda, det är väldigt lite folk som rör sig på stationen och jag vet faktiskt inte hur jag skall ta mig till Heathrow härifrån för jag vet att snabbtågen slutat gå vid den här tiden på dygnet. Jag lyckas hitta några spärrvakter, och jag frågar dom om det gick nåt snabbtåg för säkerhets skull men det gjorde det inte. Det gick bussar, men det var flera byten så jag tänkte att jag provar nog taxi istället.

Klockan 00.20 UK / 01.20 SE
Jag befinner mig utanför tågstationen och jag behöver inte vänta länge på en taxi, jag frågar föraren om hur mycket det skulle kosta att åka in till Heathrow och han svarar 60 pund lite vresigt. Jag kollar igenom min plånbok och det visar sig att jag har 65 pund kvar. Jag tog ut en hel del i Combe Martin så att jag inte skulle vara strandsatt på Paddington, men 60 jäkla pund hade jag inte räknat med att kalaset skulle kosta. Jag tyckte att jag inte hade några val för jag var inte sugen på att hålla på att byta en massa bussar mitt i natten, dessutom kände jag mig trött och när jag är trött så blir man mindre på sin vakt.

Flera jag pratat med anser att det är ganska tryggt att vistas i London på nätterna, men det kändes tryggare med taxi. Jag hoppar in i taxin och försöker att se någonting under resan, jag letar efter London Eye och Big Ben i den engelska natten men jag går lottlös. Taxiresan tar precis trettio minuter men nu visar taxametern 67 pund. Jag förklarar för föraren hur det ligger till men det är lugnt svarar han betydligt trevligare i tonen. Han frågar om jag behövde kvitto på pengarna och jag förstår att han förmodligen måste fifla så jag svara nej tack. Jag ger honom mina £65 och tackar för skjutsen och jag är nu framme på Heathrow och terminal fem.

Det är nu sex och en halv timme kvar tills mitt plan lyfter och jag går omkring i den rätt så tomma terminalen för att leta efter en butik att handla i men allt är stängt och jag känner mig väldigt sliten så jag går och lägger mig under några bänkar på det kalla och hårda stengolvet. Jag slumrar till några gånger men vaknar då och då och när det står två tjejer och diskuterar högljutt precis intill mig så tar jag min ryggsäck och går en promenad för att försöka piggna till.

Jag hittar på en hiss som tar mig ner till den våning som jag kom ut på när jag landade igår och här finns en liten matbutik som öppnar klockan 04.00 UK / 05.00 SE, men tills dess är det en halvtimme så jag sätter mig ner och slår på datorn och skriver dom här raderna. Det är mycket att skriva så klockan hinner dock bli 04.45 UK / 05.45 innan jag går in och handlar smörgåsar och en liten söt kak-plåtask som ser ut som den officiella OS-loggan och som jag tänker använda som telåda hemma.

Plötsligt börjar jag att frysa trots att jag bär ett linne, en t-shirt, en stickad tröja och en regntät jacka på mig, jag känner mig trött och ganska sliten och jag gissar att kroppen börjar få nog av mig och den uteblivna sömnen som jag torterar den med, jag har varit vaken i 21 timmar nu och det dröjer innan jag kan sova på planet.

Klockan 05.00 UK / 06.00 SE
Jag tar hissen upp till incheckningsdiskarna och får reda på att jag kan checka in vid diskarna B,C,D och F. Men det går lika bra att checka in själv i en gör det själv automat, vilket jag gör med hjälp av en kvinna som jobbar på flygplatsen och vipps har jag mitt boardingcard i handen. Vad enkelt det var och vad skönt att slippa köa, fem minuter senare går jag igenom säkerhetskontrollen och utanför dom gigantiska fönstren så bevittnar jag sedan en fantastiskt vacker soluppgång över Heathrow. På en stor tv-skärm pratas det om dom olympiska spelen och jag slår mig ner och tittar samtidigt som jag fortsätter med min bloggtext och äter på mina OS-kakor.

Klockan 06.50 UK / 07.50 SE
Äntligen dyker min flight upp på skärmen bredvid mig. Det blir gate A9 och flighten är BA776. Trettiofem minuter senare går jag ombord på British Airways Airbus A320 och jag har nu tillbringat sex och en halv timme på Heathrow. På planet nickar jag till några gånger och jag missar när flygvärdinnorna delar ut smörgåsar. Så jag går efter om jag kunde få en macka och det var den godaste macka jag ätit på länge. Det var något med kyckling och curry på, sen somnar jag igen men vaknar med ett ryck när jag inser att jag dregglat. Haha!

På planet hem hade jag en kvinna i stolen till höger och vi börjar prata lite, det visar sig att hon var från Kanada och hon hade släkt i England, Sverige och Norge och nu flög hon runt som en dåre för att hälsa på alla. På hennes jobb fick hon jobba mer än helttid och sällan semester men nu hade hon hotat med att säga upp sig så då fick hon tå veckor. Arma kvinna!

Klockan 11.00
Vi landar på svenska mark och på Arlanda, det var en lugn och fin flygning och landningen var hur mjuk som helst. Arlanda ligger insvept av mörka moln och det duggar lite. Tråkigt, det var nästan tjugofem grader varmt och strålande solsken i London. Väl på Arlanda kommer nästa väntan, jag bokade ett senare tåg hem för att få ner priset med flera hundra så nu skulle jag vänta i fem timmar. Tyvär hittar jag en jättefin varg i glas som kostade 650 kr så dom hundralappar jag sparade på en billigare tågbiljett var som borta.

Klockan 16.03
Nu kliver jag på tåget som rullar tre minuter senare och jag känner mig glad att äntligen få slå mig ner och sova. Men jag nickar bara till några gånger, det är obekvämt och varmt. På Facebook skriver min vän Malin D. att hon är på väg hem med tåget från Stockholm. Jag frågar om det är samma tåg som jag tagit och det visar sig att det var det. Sen frågar jag vilken vagn hon satt i. Vagn fem fick jag till svar och nu visar det sig att hon satt två rader bakom mig. Humor!

Klockan 18.30
Tågresan tog två och en halv timme, men nu står tåget äntligen inne på station så jag kliver av med stapplande ben och går bort till bussen som ska ta mig hem. På bussen så kommer jag på att kylskåpet där hemma gapar tommare än vad det brukar så jag måste förbi Ica-butiken på väg hem. Suck! Jag ville bara hem, men jag var så hungrig. Jag kommer inte ihåg hur mycket det gick på eller vad jag hade handlat. Min hjärna brydde sig inte, den hade sagt upp kontakten med mig då jag hade varit vaken i trettiofem timmar i sträck, två dagar i sträck dessutom.

Klockan 19.05
Hem ljuva hem, men absolut inte borta bra men hemma bäst. För jag hade redan bestämt mig för att jobba som volontär för Shaun och Isla och i morgon skall jag ringa dom få se vad dom säger. Jag tar en dusch med tvål och schampoo den här gången, plockar upp det jag behöver ur ryggsäcken och jag orkar hålla igång i två timmar efter det jag kom hem, men klockan 21.00 är det god natt. Det tar inte många sekunder tills dess att jag somnar, slut som turist helt enkelt. Jag vaknar 09.00 dagen efter och har således sovit i tolv timmar.


Mittersta tavlan, andra raden uppifrån. Där är mitt plan



Heathrow terminal 5 låg faktiskt riktigt öde



Tunnelbanorna i London, här med IKEA reklam



En söt kakask med den officiella OS-loggan på, den ska bli min telåda.



Så här ser OS-stadion ut



Den gigantiska flygplatsen Heathrow



Cool arkitektur



"Lilla" Arlanda ligger insvept i regnmoln



British Airways Airbus A320 tog mig hem från Heathrow

söndag 22 juli 2012

Englandsresan 2012-07-22

Klockan 08.00 UK / 09.00 SE
Vaknade av mobillarmet och känner mig pigg, har sovit till och från i hotellsängen. Nu väntar jag på att klockan ska bli halv så jag kan gå ner och äta frukost, för sen ska jag ut och fota lite innan jag träffas Shaun Ellis klockan 11.00 UK / 12.00 SE. Om jag hittar på honom, för just nu så är det oklart om denna mytomspunna man finns.

Klockan 08.45 UK / 09.45 SE
Det är dags för engelsk hotellfrukost och jag blir placerad vid ett bord där det redan sitter en kvinna. Vi börjar att prata med varandra och det visar sig att hon är från Perth, Australien. Så vi får en hel del att prata om. Hon tog sig runt genom att vandra och hon älskade England, men hennes favorit var Turkiet som hon pratade gott om. Hon var så himla trevlig, men hon hatade Facebook så henne ser jag nog aldrig mer igen vilket kändes tråkigt.

När damen, som äger hotellet, kom in med tallriken så höll jag på att ramla av stolen, för det var korv, bacon, stekta ägg och tomater. Men maten smakade bra, hotellägaren hade en hund som hette McPhee som jag delade korven med i hemlighet. Yeh, I know I'm noughty. Efter jag hade tagit adjö av kvinnan från Australien så gick jag bort för att än en gång leta efter "The Wolf Centre" och när jag äntligen hittar stället så ser jag Shaun i en bil vilket kändes helt overkligt. Men nu visste jag var stället låg så jag började gå bort mot centrum för jag skulle träffa Shaun klockan elva och hon var bara 09.30 UK / 10.30 SE.

Nere i centrum köper jag vatten och vykort samt en glass i värmen. Tar några kort på den svårslagna naturen, den sametslena havsluften och dom varma vindarna får det att kännas som medelhavet och jag inser nu hur mycket jag verkligen älskar Combe Martin som för övrigt uttalas Cume Martin.

Klockan 10.40 UK / 11.40 SE
Tillbaka på hotellet för att hämta min ryggsäck och för att checka ut. Min ryggsäck väger bly och jag bestämmer för att göra den lättare genom att göra mig av med saker jag inte behöver, jag tycker jag slänger en hel del men inte blev ryggsäcken lättare. Jag har med mig tre böcker och två dvdfilmer om Shaun som han ska signera och dom väger ton så det är bara att bita i det sura äpplet. Sen tar jag farväl av den otroligt fina och trevliga kvinnan som äger hotellet och jag tar farväl av hennes söta hund McPhee och går mot "The Wolf Centre"

Klockan 11.00 UK / 12.00 SE
Nu är jag framme på ett ställe som det står reception på och jag frågar damen bakom disken om jag kommit rätt för jag är på en camping, men jag var på rätt ställe och jag får skriva in mig på deras campinglista - va märkligt. Damen i receptionen ber mig att vänta uanför så skulle Shaun dyka upp, men det blir Shaun's fru Isla som möter mig och vi har en liten genom gång om hundars och vargars kroppspråk. Får lära mig en hel del som jag inte redan visste om hundens suckar, gäspningar och smackande. Får också lära mig att hundar och vargars öron är dess viktigaste signalkälla, får reda på en hel del och dom kan till och med använda det ena örat för att signalera en sak och det andra för en annan sak.

Plötsligt kommer Shaun Ellis in i rummet och det känns helt galet att äntligen få träffa Shaun "The wolfman" Ellis och att sitta ner och diskutera varg med honom känns till en början helt overkligt och jag glömmer bort att lyssna på vad han säger dom första fem minutrarna. Han har hur mycket som helst att prata om och jag sitter helt tagen av stunden. Vi pratar om vargarna i Sverige och jag förklarar hur situationen är mellan dom som vill ha varg och vargmotståndarna och jag förklarar att det förekommer att vargarna tar får och han förklarar att det beror ofta på att vargarna saknar en alfahanne.

Under vargjakten 2010 och 2011 så sköt många jägare just alfahannarna med flit för att försöka splittra flockarna och nu ser vi alltså resultatet. Vargarna river fler får nu och det är alltså, ironiskt nog, vårt eget fel. Shaun berättar också att det finns enkla sätt att få bort vargar från till exempel fårhagar genom att spela upp vargyl från en annan flock och på det visset få bort vargarna för det fungerar för Shaun gjorde så i Polen för många år sedan och det fungerar fortfarande. Så med ganska enkla knep går det att få bort vargen, ett knep som jag tror vi aldrig kommer få se i Sverige - tyvär.

När vi pratat klart så ber jag Shaun signera mina böcker och jag köper en t-shirt som både Shaun och Isla signerar. Mitt uppe i allt så signerar han min vargtatuering också och det var väl lika bra det.

Klockan 12.10 UK / 13.10 SE
Shaun, Isla och jag går ner på stan för att äta lunch och på väg ner så spelar jag upp min ringsignal som består av ett vargyl, för jag vill veta vad för sorts yl det är. Shaun förklarar att det är en hanne och att han ylar för att få kontakt så nu vet jag det. Vi äter lunch på ett väldigt trevligt ställe och vi fortsätter att prata, jag ställer mest frågor som jag fick efter att jag läst boken. I boken så bestämmer sig Shaun nämligen för att lämna flocken han levt med så länge och för mig så var just den stunden väldigt känslosam. Jag frågade honom om hur tufft det var att lämna dom och han förklarar han att det var det fruktansvärt.

För när flocken väl inser att Shaun är borta så ylar dom efter honom med ett "sökande" yl och jag ser på Shaun att det är jobbigt för honom att berätta om det så jag visar honom bilderna på mig som jag tog på Kolmården 2007 och 2009. Han kollar noga och tycker allt ser bra ut, men på en av bilderna ser han att vargen jag klappar ändrar sina öron när jag klappar "fel"på vargen. Jag klappar nämligen honom på nosen och det är ett ställe som vargar inte gillar. Att Shaun ser det på en gång är anmärkningsvärt, förnjag har kollat tusen gånger på dessa kort men inte sett någon skillnad - förens nu.

Efter att vi ätit och pratat i nästan en timme på restaurangen så är lunchen över och vi går tillbaka till "The Wolf Centre". Efter en lång genomgång framför ett av hägnen som innehåller en varghybrid, som till 50 procent är hund och 50 procent varg. Innan jag går in måste jag knyta näven mot staketet för att hon skall lukta på mig och enligt Shaun så "godkänner" hon mig på en gång så vi går in och sätter oss på en stock. Hon smyger bakom min rygg och jag känner hur hon luktar på mig för att sen ställa sig framför mig.

Det är en obeskrivlig känsla att få sitta så nära och då rör det sig bara om en varghybrid, men damen är så lik en varg att jag inte kan se någon skillnad och hon "känns" mer som en varg än en hund. Jag får lära mig hur jag skall klappa henne, först så måste jag använda små cirklelrörelser med fingrarna framför örat och när hennes öron lägger sig bakåt talar Shaun om att nu är det okej att försiktigt klappa henne på huvudet.

Efter ett tag så går några ur personalen bort bakom ett staket och börjar yla, kort där äfter så börjar vargen i hägnet att börja yla med en ljus ton och sen drar alla vargar i intilliggande häng att yla och en av dom sju vargarna har ett otroligt yl som består av ett gankska lågt och mörkt yl och det gör mig otroligt lycklig, jag känner mig obeskrivligt glad över att att just jag fått chansen att höra dem yla. Sen går vi ut ur hängnet och jag fotar vargarna genom stängslet och närmare varg än så här kommer jag aldrig, vilket ändå känns jättebra, att bara få uppleva vargyl igen var värt mycket för mig.

På väg ut så ber jag att Isla ska ta ett kort på mig och Shaun och när hon fotar oss så skojade jag med henne och sa att om inte var snäll så skulle jag gifta mig med Shaun. Isla asgarvade och efter det så hämtar jag min ryggsäck som jag lämnade på deras kontor och jag frågar dom om dom behöver någon volontärer till nästa sommar och det behövde dom alltid. När jag får reda på det så fick blev det lite av en chock. Jag har ju varit inställd på att åka till Australien nästa år, men nu fick jag plötsligt chansen att få jobba med vargar i fem veckor.

Jag måste tänka över det här för jag har bara haft Australien i huvudet och nu så kom det här upp, men jag måste medge att så fort Shaun sa att han behövde folk så var det ingen tvekan. Hur skall jag nu göra?

Klockan 14.50 UK / 15.50 SE
Allt över, jag tackar Shaun och Isla för en av dom bästa dagarna i mitt liv och tar adjö. Dom fyra timmarna som jag var där bestod av skratt, glädje och lycka och det gick för fort, på tok för fort. Men trots den långa resan hit, bristen på sömn, och ett gigantiskt intag av skräpmat så var det värt varenda krona att besöka Shaun och Isla och deras vargar och vackra England.

Jag är glad att jag vågade ta steget att resa helt själv till ett främmande land som jag tidigare inte hade tänkt besöka. Varför vet jag inte för England är fantastiskt, jag har sett så himla mycket på bara två dagar, jag har träffat så många trevliga engelsmän/kvinnor och upplevt storslagen miljö som faktiskt tog andan ur mig och jag fick träffa en person som jag beundrar och vargar som faktiskt betyder nästan allt för mig.

Efter besöket så går jag ner på stan igen och köper mig en glass. Staden Combe Martin ligger otroligt vackert vid kusten och i en dalgång, husen sträcker sig högt upp på bergsslutningarna. Det finns en sandstrand som tar vid där dalgången slutar och utsikten är bedårande, det är så vackert att det inte går att beskriva, man måste uppleva det.

Jag bestämmer mig för att gå upp på en av bergen och på väg upp passerar jag en gigantisk fårhage som ligger i en ny dalgång och som sträcker sig längre bort än vad mina trötta ögon klarar av att se. När jag kommer upp på toppen så tar miljön andan ur mig igen och långt där borta ute i havet så skymtar jag Whales. Sen vandrar jag tillbaka och när jag går är på väg till en postlåda för att posta mina vykort så hör jag ett par prata på svenska. Vad roligt hinner jag tänka innan jag säger hallå Sverige till dom.

Paret vänder på sig lite förvånat och kvinnan säger hej, hon förklarar att jag var den första svensken dom sett på veckor och dom berättar att dom var från Stockholm och vi pratar en stund innan vi säger hej då och jag lägger mina vykort på postlådan som står precis bredvid. Sen går jag vidare och stannar till på en av utsiktsplatserna och jag passar på att fota nu när tidvattnet fortfarande har en bit kvar tillbaka till sandstranden. Det springer omkring vuxna, barn och hundar på den annars vattenfyllda havsbottnen och jag sitter med en avundsjuk blick och ser på dom fiskmåsar som glidflyger på dom starka uppvindarna precis framför näsan på mig.

Jag blir kvar här ett bra tag och jag träffar på en trevlig familj som visar sig vara från London. Den gamla damen i familjen som ser ut som en mormor eller farmor frågar mig var jag kommer ifrån. När jag svarar Sverige så skiner hon upp för hon har tydligen en gammal vän som bor i Lilla Edet. Det lät som det i alla fall när hon försökte säga ortsnamnet på engelska. Vi fick en hel del att prata om men när klockan blir 17.50 UK / 18.50 SE så måste jag säga adjö till familjen och jag konstaterar än en gång hur lätt det är att få kontakt med folk i England.

Klockan 18.00 UK / 19.00 SE
Jag befinner mig nu utanför hotellet Channel Vista Guest House och väntar på att min taxi ska komma. Igår när jag åkte taxi mellan tågstationen Barnstaple och hit så frågade jag den otroligt trevliga kvinnan som körde om inte hon kunde hämta mig utanför hotellet i morgon klockan 18.00 och det var inga problem. Fem minuter senare så dyker hon upp och jag hoppar in, och så fort vi passerat det sista huset i stan så gör sig den vackra naturen påmind igen. På flera ställen har träden på båda sidorna av vägen växt ihop med varandra och bildar ett grönskande valv som vi åker igenom vilket är fantastiskt vackert. Kvinnan som kör tycker att det här är väl inget att fota när jag sliter upp telefonen, hon har naturligtvis fel och jag får en hel del bra kort genom den något smutsiga framrutan på bilen.

Tjugo minuter senare så svänger vi in på Barnstaple's tågstation, jag betalar henne 30£ för resan och 5 i dricks, precis som igår och hon blir jätteglad. Jag har förklarat för henne att jag kanske dyker upp nästa sommar så jag säger att vi ses säkert nästa år igen och hon åker iväg. Det är nu en timme kvar tills att tåget avgår så jag går bort mot ett gigantiskt köpcentrum ett stenkasst bort. Jag strosar omkring ett tag och hittar ett linne som jag köper. Den makalöst trevliga lilla tanten i kassan frågar hur det är med mig, bara bra tack svarade jag och ställde samma fråga tillbaks. Fint svarade hon med ett leénde, trevligt folk växer på träd här, den saken är då klar.

Klockan 19.15 UK / 20.15 SE
Jag kliver på tåget som precis anlänt till stationen och jag slår mig ner. Det är nu jag får tid att tänka efter och det känns faktiskt både ledsamt och tråkigt att behöva åka härifrån. Jag har aldrig känt mig som en främling och alla trevliga människor som jag träffat har förgyllt min tillvaro och det har nästan kännts som hemma. Det har varit väldigt intensivt från det att jag kom hit igår vid 21 tiden fram tills nu och nu kommer alla intryck ikapp mig. Fem minuter efter det att jag klivit på tåget så rullar det ut från stationen och jag behöver inte vänta länge på den vackra naturen så jag har mycket att se på under den timme som tågresan in mot Exeter St Davids tar.

Klockan 20.30 UK / 21.30 SE
Jag är framme på Exeter St David's tågstation och jag tar reda på vilket spår mitt tåg kommer in på och det visar sig vara spår 5. Jag hittar en stor bagagevåg och tar och väger min ryggsäck som väger en engelsk stone eller sex och ett halvt svenska kilo vilket är jättetungt för min ynkliga överkropp. Tjugo minuter efter det att jag klev av tåget från Barnstaple så avgår nu nästa tåg mot Paddington Station från spår fem. På tåget så sätter jag mig ner för att skriva av mina anteckningar och stödord som jag har i mobilen till en text som ska föras över till bloggen så fort jag får tillgång till internet. För jag har redan förbrukat 20 mb som jag köpte till min telefon så jag kan inte blogga och trådlöst internet är det ont om på landsbygden.


Krångligt att duscha!



Utsikt från hotellfönstret



Havsutsikt från hotellfönstret



Engelsk frukost. Det ser mer ut som middag



Söta McPhee, vi delade på frukostkorven



Blommor tillägnade Annica i Hunsen
(Syrenbuddleja)



Kär i Combe Martin



Breath taking



Helt makalöst



Enastående



Sandstrand



Blev helt tagen av Combe Martin



Fiskmås där på stenen (klicka för större)



Telefonkiosk



Hotellägaren Linda och fina Mcphee



Jag är framme!



Shaun "The Wolfman" Ellis signerar mina böcker



Isla har gjort företages logga, här är hennes tatuering. Cool



Shaun signerar mig vagtass. Haha!



En av camparna hade en ny fin tatuering



Äntligen. Detta är en varghybrid, 50% varg och 50% hund



Väligt lik varg, jag såg ingen skillnad



Vargtass



Så fin



Vacker



Shaun förklarar olika typer av yl som:
"Försvinn härifrån", "kom till oss" och "var är du"?



Graciös



Kliar



Sömnig



I hängnet bredvid fanns en till varghybrid,
fast denna levde med 4-5 vargar



Vargar och hybriden



Shaun ger dom en blandning av kött och mjölk.
Mjölk har en lugnande effket



Alla ville ha



Mörkaste vargen jag sett



The Wolfman with his wolves



Han var så jordnära och omtänksam och alla i byn hälsade på honom
En grym kille som jag är glad att jag fått träffa!



Tillbaka i byn igen



Tidvattnet var långt ute



Om detta betyder 1,39 £ litern så kostar soppan 15 skr litern



Sprit på livsbuitken Spar



Tidvattnet var långt där ute



Väldigt fina blommor
(Hortensior)



Husen ligger väldigt fint nere i dalen



Denna parkbänk och trädet kan man se på bilden här ovan som
jag döpt till "Enastående"



Signerad av Shaun



Köpte en t-shirt



Tog mig en promenad genom otrolig natur



Ja verkligen! Vargar också.



1000 £ för att inte plocka upp efter sin hund (10.800 kr)



Ryggsäcken från helvete vägde one stone (6,5 kg)



Jag kände mig busig och ringde till mig själv från en telefonkiosk