Tomas Varg: f1

Visar inlägg med etikett f1. Visa alla inlägg

lördag 19 augusti 2017

Superswede: En film om Ronnie Peterson (Bio)

Jag var och såg filmen "Superswede: En film om Ronnie Peterson" på bio idag. Filmen är en dokumentär och den är otroligt välgjord. Det märks nästan att det är Ronnis dotter som hjälpt till bakom kameran för filmen känns varm, en film med själ. Jag vet inte hur länge jag har tjatat om att jag vill se en film om Ronnie och nu känns det overkligt att den är här. Jag gillar filmen jättemycket och jag blev glad av att se dom gamla förarna prata så gott om Ronnie. Den enda jag saknar i filmen är Ronnies gamla mekaniker och vän Åke Strandberg.

I Sverige var Formel 1 som störst under sjuttiotalet och det berodde på svensken Ronnie Peterson men också på att det var sportens storhetstid. Så många som tre miljoner svenskar satt bänkade framför tv-apparaterna på söndagarna, i alla fall fram till den 10 september 1978 då Ronnie tävlade på Monza i Italien. Ronnie får en trög start och föraren Riccardo Patrese kör in i James Hunt som i sin tur kör in i Ronnie. James springer fram till Ronnies bil och lyckas slita ur Ronnie ur det brinnande vraket. Ronnie har svåra benskador men är vid liv. Under natten opereras Ronnie på Niguardasjukhuset. Ronnie försämras och hamnar i respirator. Klockan elva minuter över nio dödförklaras Ronnie. Dödsorsaken var fettembolism i lungorna, njurarna och i hjärnan. Ronnie Peterson blev 34 år. Nio år efter Ronnies död hittas hans fru Barbro död, hon blev aldrig sig själv efter makens bortgång.

Betyg: 5 av 5 vargar

- Filmposter

onsdag 16 augusti 2017

Filmen om Ronnie Peterson är här

Dokumentärfilmen "Superswede: En film om Ronnie Peterson" gick upp på tvåhundra biografer i Sverige idag. Det känns fruktansvärt overkligt att det kom en film om Ronnie till slut. Jag har tjatat hål i huvudet på min F1-vän Adam så länge om att jag vill se en film om Ronnie. För två år sedan var jag så betuttad i F1 under 70-talet att jag reste till Monza-banan i Italien, det var på Monza som Ronnie krashade så svårt att han dagen efter dog av sina skador. Idag bokade jag en biobiljett och på lördag får jag äntligen se filmen som jag har drömt om så länge.

Recensioner:
Aftonbladet Nöje | Sydsvenskan | Sveriges Radio | Norrköpings Tidningar

- Filmen om Ronnie hade premiär i kväll
Foto: moviezine.se

fredag 4 december 2015

Framtidens Formel 1-bil enligt McLaren

McLaren gav sina ingenjörer fria tyglar att skissa fram, vad dom tror, kommer bli framtidens formula 1-bil. Resultatet heter MP4-X och ser faktiskt ganska så fräsig ut, nosvingen har nästan försvunnit helt och ersatts av vingar över framhjulen så att down forcen hamnar där den ska. Förarplatsen är helt täck och jag måste säga att jag gillar den.

- Källa: viasport.se

måndag 7 september 2015

Italien-resan 2015-09-07

Bergamo, Italien

Vi kliver upp klockan 08:30 idag. Det var meningen att vi skulle åka hem tillbaka till kalla Sverige idag, men det var betydligt mycket billigare att åka hem på en tisdag. Ryanair logik. Så idag tänkte vi ta tåget till Milano, en stad som jag aldrig besökt förut. Vi äter frukost och går sedan bort till tågstationen, där köper vi tågbiljetter till Milano för € 5,50 (52 kr) Vårt tåg ska avgå klockan 10:02 så vi får vänta i nästan 25 minuter, jag passar på att blogga lite.

Milano, Italien

Tåget stannar på Milanos tågstation när klockan är 10:55, det tog 53 minuter att åka tåg mellan Bergamo och Milano. När vi kliver av tåget står jag bara och gapar. Stationsbyggnaden är otroligt vacker på både insidan och utsidan och den är gigantisk, jag har aldrig i mitt liv sett ett sådant imponerande bygge. Adam och jag bestämmer oss för att köpa bussbiljetter till en hop on-hop off-buss, klockan 11:40 avgår bussen från centralstationen. Eller centraliii statzioniii som jag går omkring och tjatar om hela tiden, italienska språket är roligt.

Om stationen var imponerande så var det ingenting med Duomo-katedralen, när jag ser den imponerande byggnaden häpnar jag. Jag kan inte beskriva med ord, ni får se på bilderna istället. Sen tog vi lunch på en av restaurangerna med Duomo-katedralen i bakgrunden, ett av dom fränaste platserna som jag har ätit vid. Efter maten går vi till Ferrari-butiken som ligger precis intill Duomo-katedralen, här inne har dom fin-fina priser på allt. Vad sägs om ett schack-bräde med tillhörande pjäser för € 1600? (15.000 kr)

Sen går vi in till Inters butik som ligger brevid Ferrari-butiken, jag frågar Adam vad Inter är och han förklarar att det är en klubb som skickar ut folk på en gräsplan för att sparka på något som kallas för boll. Märkligt, jag har aldrig hört något liknande. Sen går vi runt en stund och fotar, sen köper vi glass. Klockan 15:30 hoppar vi på en hop on-hop off-buss och åker vidare. Vi byter buss vid en otroligt vacker stengata som kantas av träd och i slutet av gatan står en stor häststaty. Under bussresan nickar jag till en stund medan Adam kollar på historiska byggnader, vi sitter på bottenvåningen och vi ser inte ett skit, man kanske borde åka hit någon gång

Kanske flyga till Milano, ta sig vidare till Pisa och Rom vore inte dumt. Väl framme på central stationen i Milano blir det en jakt efter en toalett, efter att ha gjort det vi skulle så undrar Adam var och när tåget till Bergamo ska avgå. Vi hittar en tavla som säger att det finns ett tåg till Bergamo och att det är försenat med 10 minuter, vi springer bort på perrongen för att kolla om det står kvar. Det gör det och vi hoppar ombord, dörrarna smäller igen bakom ryggen på oss och tåget rullar ut från den vackraste tågstation jag sett när klockan är 17:23.

Bergamo, Italien

Väl tillbaka i Bergamo igen så går vi och köper glass och sen går vi till hotellet. Vi slösurfar en bra stund innan vi går ut för att käka pizza, så här mycket mjöl som jag ätit på fem dagar har jag inte ätit på ett år. Jo det är faktiskt sant, det ska bli skönt att komma hem och äta LCHF igen. Fast jag längtar inte hem - som vanligt. Jag tror att jag skulle kunna vara borta hur länge som helst utan att få hemlängtan, om det är en vecka eller en månad som jag är borta spelar ingen roll. Jag vill inte hem! Jag har nog ändrat min angående Italien, det är rätt bra här. Som turist ger jag Italien 4 av 5 vargar i betyg, majoriteten av kvinnorna här nere är brunetter och har bruna ögon, något som alltid varit min favorit-kombination när det kommer till kvinnor. Nog pratat om kvinnor nu. I morgon kväll flyger vi tillbaka till kalla Sverige, vilket känns tungt. Jag har haft skitkul och det har varit roligt att resa med Adam, ibland har jag skrattat så jag trodde jag skulle spränga huvudet. Vi har mest skrattat åt kommentatorn Eje Elgh på Viasat Motor och ibland åt Kimi Reikonens radiodisiplin till stallet. Hela resan har bestått av citat från Sällskapsresan-filmen och det gjorde också resan till en skrattfest.

Dagens sentimentala låt:

First Aid Kit - Silver Lining

https://www.youtube.com/watch?v=DKL4X0PZz7M&app=desktop

Dagens Adam-citat:

"Men nej, nu har jag kissat bort min sista euro" Vi ska handla glass och Adam hade alltså använt sin sista euro för att gå på toa tidigare.

Dagens Sällskapsresan-citat:

"Det ska tydligen va lammkött" och "Nej min själ, jag går inte en meter till"

- Milanos tågstation imponerar...

- Milanos vackra tågstation...

- Duomo-katedralen var galet...

- Sinnessjuka detaljer...

- Dit upp ville jag åka...

- Väggen på Duomo-katedralen...

- Staty framför Duomo-katedralen...

- Vackra Milano...

- Galet...

- Sjukt...

- Här står Leonardo da Vinci...

- Coola byggnader...

- Lasagne...

- Adam beställer en öl för 140 kr, jag tar en liten cola light för 75 kr...

- Ferrari-butiken...

- Ferraris vackraste bil på väldigt länge...

- Nosvinge på en gammal Ferrari-F1-bil...

- F1-bil...

- Inter...

- Glass...

- En vacker rondell...

- Sjukt vacker gata i Milano...

- Hoppsan...

- En Q8-mack i Bergamo, var är OK?

- Vårt hotell. Vi bor högst upp till höger på långsidan...

- Sista natten med gänget-pizzan...

söndag 6 september 2015

Italien-resan 2015-09-06

Bergamo, Italien

Våra mobillarm väcker oss klockan 07:30, vi vilar en kvart innan vi går upp. Vi slänger i oss hotell-frukosten och vi lämnar hotellet klockan 08:05 - springandes. Vårt tåg till Monza avgår klockan 08:23 och nu är det bråttom, efter en lätt löptur på tio minuter bort till stationen är vi framme. Inte går det något tåg 08:23 inte, på tavlan står det 08:53. Så här är det tydligen i Italien, ingenting stämmer och man ska tydligen ha gått ut grundskolan för att begripa något. Till slut kommer vårt tåg och vi går ombord, klockan 08:53 rullar vi ut från Bergamos tågstation.

Monza, Italien

Klockan 09:46 stannar tåget på Monzas tågstation, vi går vidare mot dom orangea bussar som tar F1-besökare vidare ut till Monza-banan. Det är betydligt med folk idag än vad det var igår, inte så konstigt kanske med tanke på att alla F1-biljetter till Monza är slutsålda. Något som jag tycker italienarna är jäkligt bra på är hur man sköter all transport av folk, det står massor av bussar utanför tågstationen i Monza. När en buss är full så finns det alltid en ny buss som väntar, bussarna åker sen direkt ut till banan och genom stan står det poliser och blockerar övrig trafik i korsningarna.

Klockan 10:05 är vi så framme vid den gigantiska park som Monza-banan ligger i. Klockan 10:40 går vi genom entrén till banan, det är massor av folk som trängs. Vi tar oss upp vid banans norra del och slår oss ner. När vi kommer fram pågår något som heter GP2 och när det är slut så sätter Porche Super Cup igång. Vid 12:40 kommer plötsligt en lastbil med alla F1-förare på släpet, en sorts förarparad inför loppet. När klockan slår 14:00 är det äntligen dags för F1, först körs ett varv för att värma upp däcken. Sen går starten och va kul det var att se bilarna dra förbi i 350-360 km/h, loppet tar cirka en och en halv timme och när loppet är slut öppnas grindarna in på banan upp.

Adam, jag och tusentals människor stormar in på Monza. Vi tar några foton och sen går vi bort till depån, plötsligt ser Adam hur svensken Marcus Eriksson är på väg mot oss fram till den mur som skyddar depån från banan. Döm om min förvåning när Markus skakar alla i hand och snackar lite med alla fans, jag tar några kort och det här blev ett bra avslut på Monza. Sedan går vi bort och äter en hamburgare och börjar gå mot bussarna längst bort i parken som Monza-banan ligger i. Kön till bussarna är nu flera hundra meter lång och vi köar i 20 minuter innan det är vår tur att hoppa på en av dom orangea bussarna som ska oss tillbaka till tågstationen i Monza.

Klockan 17:51 kliver vi ombord vårt tåg, trötta och helt färdiga pustar vi ut i tågvagnen. Det har varit en händelserik dag, men nu har jag fått min dos av F1. Det har varit kul att få besöka Monza, trots att det var mest för att minnas Ronnie Peterson som jag åkte hit. Det har varit otroligt overkligt att se F1-bilarna på så nära håll, bilar som man annars bara har sett på tv. Om jag någon gång ska se F1 på plats igen så kommer det att vara i Monza eller Melbourne, men det kommer dröja många år innan jag gör det.

Bergamo, Italien

Väl tillbaka på stationen i Bergamo går jag och Adam bort på den breda gatan i stan för att äta pizza, sen går vi vidare och beställer glass som smakar underbart. Efter maten är vi vilse, men vi chansar oss fram och det är Adams luktsinne som tar oss till det mojito-stånd vi besökte igår. Väl hemma slö-surfar vi oss trötta. I morgon åker vi till Milano. Ciao från Italien!