torsdag 10 januari 2019

Nya Zeeland-resan 2019-01-10

#nyazeeland #auckland #christchurch #australien #sydney #alicesprings #melbourne

Auckland, Nya Zeeland
Jag har sovit som en gris i natt, den långa flygresan var tröttsam. Det första jag gör, innan jag ger mig iväg ut, är att ladda ner en kompass-app till telefonen. Sen kollar jag runt på Google-maps och hittar Auckland Harbour Bridge, innan bron så ska det finnas en park som heter Victoria Park.

Jag plåstrar om mina tår och ger mig av, klockan är halv åtta på morgonen och det är 20° varmt redan. Jag går västerut, efter en stunds promenad kommer jag fram till Victoria Park. Parken är ganska tråkig, gräsmattor med några gigantiska träd är allt, jag hittar några blommor som jag fotar.

Sen går jag vidare, gång och cykelbanan jag går på är ganska jobbig, på vänster sida är det fuktig skog och på höger sida sitter det ett högt bullerplank som är genomskinligt, det här gör att det känns som att promenera i ett växthus. Till slut kommer jag upp på en liten gångbro och härifrån ser jag tusentals båtar. Auckland har faktiskt flest båtar per invånare i hela världen och det märks, jag har aldrig sett så många båtar på en och samma plats.

Jag hittar på Auckland Harbour Bridge till slut, bron var inte så värst märkvärdig. En kvinna stannar och börjar prata med mig, jag frågar var hon kommer ifrån. Hon svarar ”England”, men förklarar att hon har bott här i tjugo år, lucky you säger jag och hon går vidare. Jag kollar in mot stan och ser det höga tornet Sky Tower, enligt min kompas-app så ligger tornet österut och jag ger mig iväg tillbaka in mot centrum. Jag älskar städer med höga torn, det blir så mycket enklare att hitta då. Hur långt bort man än går står ju tornet där, Sydney har ett likadant torn och där hittar jag utan problem.

Mitt vatten är slut sedan länge och jag börjar känna mig trött, ”bäxthus-promenaden” bort till Auckland Harbour Bridge tog musten ur mig. Ett litet kafé blir räddningen, här köper jag en stor smörgås och en stor flaska vatten för 10 dollar, vilket är 60 kronor - det är billigt det. Jag blir kvar på kaféet en bra tag, det är så mysigt att sitta och tjuvlyssna på alla människor. Min engelska förbättras på det viset, jag är dock förvånad över hur snabbt jag pratar med människor här nere. Gårdagens pratstund med killen från Brasilen var till stor hjälp, till slut pratade jag flytande med honom utan att jag stakade mig fram och det är så skönt att snacka utan att behöva tänka.

När jag sitter där på kaféet så slår det mig hur lycklig jag är som får uppleva det här, jag blir euforisk av bara tanken på att jag sitter på andra sidan jorden. Jag förstår inte hur jag kunde tappa reslusten förra året, jag var inte alls sugen på att resa och det chockar mig något. Hur kunde jag välja bort det här? Jag är aldrig så lycklig som när jag reser och hur jag kunde välja bort det här begriper jag inte. Visst, det kostar en massa pengar och jag har jobbat länge för att kunna resa hit, men det är så värt det. Jag måste resa mer och det hoppas jag att jag kommer kunna, jag lämnar kaféet med insikten hur förbannat lycklig jag är.

Jag går bort mot Sky Tower och här köper jag mer vatten, folk hoppar bungyjump från tornet och jag lyckas fota en av galningarna. Anledning till varför jag gick hit igen är för att kolla in vart hotellet Sky City Hotel ligger. I morgon ska jag nämligen åka ut till Hobbiton som är den där lilla pittoreska byn i Sagan om Ringen-filmerna.

Innan jag reste till Nya Zeeland så bokade jag en biljett med arrangören Auckland Scenic Tours och dom hämtar bara upp folk vid dom största hotellen i centrum, jag som bor i ett sunkigt, men ack så mysigt, vandrarhem får ta mig till ett av hotellen. Så när jag bokade så uppgav jag att jag ville bli upphämtad vid just Sky City Hotel som ligger vid Sky Tower, jag tänkte att det skulle vara enkelt att hitta med tanke på tornet.

Jag går tillbaka till mitt vandrarhem för att se hur lång tid det tar att gå mellan vandrarhemmet och platsen dom ska plocka upp mig på, det tog inte ens tio minuter och det var ju bra med tanke på att jag ska vara utanför hotellet klockan 06:15 i morgon bitti. Jag stannar kvar på vandrarhemmet en stund, solen är väldigt stark och jag vill inte bränna mig, jag använder aldrig solskyddsmedel.

Igår kväll visade en kille från Brasilien mig vart det ligger en pizzeria som heter Domino’s, jag är tokig i Domino’s och idag kunde jag inte motstå frestelsen. Mätt och jäkligt belåten gick jag bort till en park som heter Albert Park, solen gassar och det är 27 härliga plusgrader ute. Folk har tagit skydd under träd och andra skuggiga platser, jag och några kineser går jag omkring och njuter av värmen.

Något trött i fötterna vänder jag mig om mot Sky Tower för att på så vis ta mig hem igen, jäkla bra torn det där. Väl hemma så hamnar jag i köket igen, en av killarna som jag pratade med igår heter Tomas och jobbar som byggarbetare, han dyker upp strax efter mig och vi snackar länge och väl. Vi pratar om Australien, den vackra hamnen i Sydney, om att jobba här i Auckland och om hur man sparar pengar här nere.

Under kvällen samlas det fler och fler människor i köket och vi pratar om allt möjligt, men vi snackar mest om Sverige och barnbidraget. Killen från Brasilien undrar hur mycket barnbidraget ligger på och om det är sant att man kan stanna hemma från jobbet med sjukt barn. Vi pratar i timmar och vi lägger till varandra på Facebook, inget annat vandrarhem har gett mig så många vänner som det här i Auckland.

Jag skulle ha gått och lagt mig i tid i kväll eftersom klockan ringer kvart över fem i morgon bitti, men med alla trevliga människor så är det svårt att slita sig. Tack för att du besöker mig. 


- En blomma



- ”Växthuspromenaden” tog musten ur mig



- Mötte en nallebjörn som ville segla



- Auckland Harbour Bridge var inget att hänga i granen direkt



- Båtar, en förbannat massa båtar



- Lilla jag i Auckland



- En smörgås och vatten på det här mysiga kaféet  



- Världens bästa pizzeria - Domino’s



- Lite Miami-känsla här



- En otroligt vacker blomma



- Växthus?



- Mina nya vänner, längst till vänster är killen Brasilien

14 kommentarer:

  1. Du glömde kvar mig i Sverige! Vänd om o hämta upp mig.

    SvaraRadera
  2. Fint att följa din resa to-much 😎👊🌸🌸

    SvaraRadera
  3. Roligt att läsa om din resa dag för dag.
    Bilderna är så fina. Vilka byggnader så
    enorma.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Va glad jag blir, tack 😊
      Ja byggnaderna är enorma, det är väldigt fint här 😊

      Radera
  4. undrar när avundsjukan kommer ?🤣🤣

    SvaraRadera
  5. Äntligen får vi läsa och se bilder från din resa. Önskar att jag var med. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du vill läsa och se bilder :)
      Nästa gång åker du med i handbagaget.
      Stremt!

      Radera
  6. Lycka! Låter underbart 😀😀😀

    SvaraRadera