Jag vet inte varför, men jag vaknade tidigt i morse. Klockan var runt 06:00 och jag var klarvaken. Jag hade ställt klockan på 09:00 då jag lade mig strax efter midnatt. Jag går ner till receptionen för att hyra mig en cykel, döm om min förvåning när kvinnan säger att hon inte ens visste att dom hade cyklar. Hon kan inte hjälpa mig då hon är ny på jobbet. Jag hade ju tänkt cykla till ut till Emily Gap idag och jag vill cykla riktigt tidigt för att slippa den värsta värmen. Visst gillar jag värme, men att cykla den sträckan mitt på dagen i 40 graders värme gör jag bara i nödfall.
Jag lämnar vandrarhemmet klockan 06:20 och jag surar likt en gammal gubbe över att jag inte fick någon cykel, så jag ändrar mina planer och går norrut mot det truck-stop som jag så ofta vistas på. En timme tar det att gå dit ut dit, det är varmt och kvavt redan vid 07-tiden så det är verkligen en bra idé att sticka tidigt om man ska någonstans - på cykel. Eftersom jag har ruvat, likt en äggsjuk höna, på truck-stopet så har jag också lärt känna personalen där. Ett av dom första möterna jag hade var med chefen för stället som kom och skällde på mig, han ville att jag skulle fråga förarna först om det var okej om jag fotade.
Jag talade om för honom att det gör jag alltid. Han gick in igen och efter det har han blivit trevligare, kan kanske bero på att jag handlar vatten och Red Bull för Gud vet hur mycket pengar per dag. Den tevligaste av dem heter Kristoffer, han har varit otroligt trevlig redan från första stund. Truck-stopet har ofta glest med kunder och då kommer han ut och pratar, idag var han ledig men han var ändå på jobbet. Vi pratar länge och väl om lastbilar, om att fota och om australiensares temperament.
Kristoffer berättar att han knappt sett någonting av Alice Springs trots att han bott här i flera år, han berättar att han har i alla fall sett Alice Springs stenen vid flyplatsen. Jag förklarar att det är den södra stenen och att det finns en till i norr, han blir tyst och jag föreslår att vi skulle kunna åka dit då jag har för mig att den står ganska nära truck-stopet. Det visar sig att killen har firmabil och gratis bensin då han jobbar för Shell. Så han föreslår att vi åker på en gång och det tackar jag inte nej till, vi lämnar truck-stopet klockan 16:45 och han berättar att australiensare sällan tar några foton och framför allt inte foton på varandra, han är dock från Filippinerna ska tilläggas. Han har knappt några foton på vare sig staden Alice Springs eller på sig själv för den delen och han skämms nästan för att fråga om jag kan ta någrsa foton på honom med hans kamera.
Förra gången jag var i Alice var 2011, då hade jag en hyrbil för ett dygn och jag åkte runt och fotade massor. Jag kommer ihåg att förra gången jag skulle fota stenen i norr så missade jag den och hamnade uppe vid en punkt som var den högsta punkten mellan Darwin och Adelaide. Gissa vem som missade skylten och hamnade på den högsta punkten - igen? Klockan är 17:00 när jag förklarar för Kristoffer att vi har åkt för långt, men han är så lycklig för nu kan han få foton på sig själv framför den högsta punkten.
Vi vänder och åker tillbaka mot truck-stopet, både Kristoffer och jag letar som galningar efter stenen. Jag hinner börjar tvivla på om den finns kvar över huvudtaget innan den dyker upp, bara ett stenkasst från truck-stopet. Både jag och Kristoffer gapskrattar när vi inser hur nära stenen stod, det var alltså gångavstånd till den. Nåja, han blir överlycklig när jag fotar honom framför den och jag är också glad för jag trodde jag inte skulle ta mig hit ut i värmen. Kristoffer har alla sina vänner och släktingar kvar i Filipinerna och dom vill se mer foton på honom så han är så himla glad att vi åkte.
Vi åker till truck-stopet och jag upptäcker att klockan är strax efter 18:00, vilket är det magiska klockslaget, det är alltså hög tid att bege sig hem innan mörkret faller över vackra Alice Springs. Jag ser en taxi som åker norrut och misstänker att han ska släppa av folk för att sen åka till stan igen. Mycket riktigt, fem minuter senare kommer taxin och jag vinkar till honom. Klockan 18:30 kliver jag ur taxin 20 AUD fattigare och jag går upp till mitt rum. Jag har misstänkt under dagen att det skulle ha flyttat in några i rummet då det finns sex sängar tillgängliga i mitt rum, döm om min förvåning när alla sängar är fyllda med ryggsäckar, handdukar och skräp. Mitt i allt skräp står en kanadensare, vilket jag finner lite roligt. Det var ju inte länge sen som jag lärde känna ett par från Kanada på Toddy's Backpackers och förra gången jag var i Alice så lärde jag känna Alvin, också han från Kanada.
Jag drar ihop mina utspridda saker och tar min laptop för att gå ner till den gemensamma yta som innehåller bänkar, ett kök och gratis wi-fi. Jag surfar runt och bloggar denna text. Klockan 20:00 äter jag middag, det får bli en hamburgare med pommes i vandrarhemmets egna bar. Kött igen alltså. Jag känner mig lite trött efter att ha tillbringat hela dagen på truck-stopet, det har varit ytterligare en bra dag i paradiset. Lärt känna en ny vän igen samt haft turen att fota och filma en hel del road trains. Jag har tappat räkningen på hur många nya vänner jag lärt känna, men jag har tre av dom på Facebook i alla fall.
I morgon är det söndag och då ska jag hyra den där cykeln om jag så ska såga upp låset på den. Nej det ska jag inte, men eftersom det är söndag och jag inte har något för mig så vore det ju bra om jag kunde åka ut till Emily's Gap i morgon för på måndag ska jag tillbringa många timmar på järnvägsstationen. Jag vill också passa på att tacka Anders Liljeqvist som la upp en länk till mig på sin underbara Australien-hemsida - tack Anders!
Någon smart människa har försökt stjäla hjulen på denna
bil i natt utan att palla upp bilen, det gick så där.
Det syns nog inte, men det ligger miljoner
bitar av krossat glas i hela skogen :(
Detta road-train körde på en vildhäst i morse, den stackars
hästen dog omedelbart - tack och lov.
40 grader varmt idag i Alice Springs
Nej, jag får inte nog av road trains
Den allra högsta punkten mellan Darwin i norr och Adelaide i
söder är alltså ett par kilometer utanför Alice
Här är stenen, precis som den såg ut i februari 2011,
jag undrar om den står här 2015?
Lite roliga löpsedlar från baren på vandrarhemmet
Middag
Mer mer mer! Jag vill läsa mera! Sluta glo på lastbilar, åk på safari och se en känguru eller två istället. Foton på koalabjörnar är också ok :)
SvaraRaderaHAHA! Gillar du inte lastbilar? Finns inga safariresor och det finns inga kängurur heller. Det finns inga koalabjörnar heller. Men jag ska besöka ett zoo i Sydney :)
Radera