Tomas Varg: USA-resan 2015-01-20

Lone Pine, Kalifornien

Vi kliver upp klockan 06:35 idag och efter exakt en timme sitter vi i den kalla Mustangen på väg ut från hotellet Comfort Inns utfart. Det är endast två plusgrader ute men det känns betydligt varmare, dom vackra bergen som omringar byn Lone Pine ser ännu vackrare ut idag och jag tröttnar aldrig på deras ständiga närvaro. Jag stod till och med och tittade på bergen från hotellets fönster i morse trots att jag skulle packa ihop resväskan. Vi styr vår vackra hyrbil mot McDonalds där vi tänker äta frukost, i kassan står samma trevliga man som jag pratade med igår när jag var in och köpte glass. Vi pratar en bra stund om Sverige och hans jättegamla kamera som tydligen var från Sverige, när det var dags att åka vidare frågar jag om jag fick ta en kort på honom. Han sken upp och svarade ja, jag tog ett kort och vi tog farväl. Honom ser jag aldrig mer igen men jag kommer att komma ihåg honom som den mycket trevliga mannen på McDonalds - i Lone Pine. Vi lämnar Lone Pine bakom oss när klockan är 08:10 och vi kör nu mot Death Valley. Plötsligt blir den raka och lite tråkiga vägen som förbytt, doseringar och kurvor som liknar en otäck berg-och dalbana sätter Mustangen på prov. Den branta nerförsbacken, som är flera kilometer lång, får bilen att rulla i hög fart.

Death Valley

När klockan är cirka 09:30 befinner vi oss i Death Valley, jag hittar en parkeringsficka med en utsikt som slår det mesta. När jag kliver ur bilen luktar det bränt, Kim kommer fram till att det är bromsarna. Trots att jag var mycket snäll mot bromsarna i nerförsbacken från helvetet så gick dom varma. Jag började fundera på hur det är att köra här ute på sommaren med temperaturer runt 50 plusgrader, bromsar och däck måste ta otrolig skada av att köra här.

Nevada

När klockan slår 10:45 lämnar vi delstaten Kalifornien bakom oss och vi befinner oss nu i Nevada. Kim har hittat något på kartan som heter Ghost Town som vi bestämmer oss för att kolla in lite närmare, klockan 11:00 kommer vi fram till några trasiga byggnader som inte alls liknar någon spökstad. Vi kör vidare och klockan 11:25 kommer vi fram till byn Beatty där vi tankar för $13 som ger oss 5.125 gallons. Med full tank drar vi vidare och klockan 12:35 passerar vi byn Indiana Springs och jag ser nu något bekant i horisonten men som jag har svårt stt tro är sant.

För i luften flyger en drönare, en drönare är är ett amerikanskt flygplan som saknar pilot. Sen ser jag hur en annan drönare stiger upp från en plats som sen visar sig vara en gigantisk militärbas. På militärbasens landningsbana står fler drönare och det hela känns som om det vore Area 51, på kvällen googlar jag och jag får reda på att militärbasen heter Creech Air Force Base. När klockan slår 13:15 är det dags för lunch och den intas på ett McDonalds som ligger två mil norr om Las Vegas.

Las Vegas

14:10 är klockan när vi rullar in i Las Vegas. Vi har knappat in en outlet-butik i vår GPS som vi nu snurrar några varv runt för att hitta en parkering. Vi hittar ingen så vi åker till Super 8 som är det hotell som vi ska bo på i natt, vi når hotellet 14:55 och vi checkar in. Vi släpar in våra resväskor och handbagage på rum 3013 för att sedan köra runt i Las Vegas. Först på listan är en skylt som det står "Welcome to Fabulous Las Vegas" på, vi hittar skylten och vi tar några kort. Sedan åker vi till Fremont för att fota den där coola cowboyen som medverkat i filmer och på tv.

På samma plats som cowboyen finns ligger en gågata med massor av kläder och annat skräp, Kim och jag handlar lite kläder här. När klockan är 18:50 är vi tillbaka på hotellet, vi lämnar allt vi shoppat för att sedan gå bort till hotellet Bellagio som har en gigantisk fontän framför hotellet. Det speciella med den är att vattenstrålarna rör sig som om dom dansade, en hel del turister, inklusive oss själva, står här och tittar på spektaklet. Sen tänkte vi kolla på en vulkan som spritar eld men vi gick vilse så vi vände och gick hemåt.

På väg hem så besökte vi en fyra våningar hög M&M-butik som säljer M&M godis och andra prylar som kläder och handdukar. Vägg i vägg med M&M-butiken ligger den två våningar höga Coca-Cola butiken där jag råkade handla kläder för $125. Nu är jag fattig, fasen vad dyrt det blev. Klockan 22:00 är vi hemma igen och jag är trött som ett djur, jag skyndar mig att blogga idag för jag är så trött att jag håller på att somna. Klockan är 23:30 (08:30 svensk tid) och nu ska jag sova. I morgon lämnar vi Las Vegas för färd mot Williams och Route 66. Tack för att du läser...