Visar inlägg med etikett trip. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett trip. Visa alla inlägg

fredag 13 oktober 2017

USA-resan 2017-10-12

Gallup, New Mexico

Vi vaknar upp i staden Gallup och intill motellet  passerar godstågen tätt efter varandra. Trots att vi bara åker 35-40 mil om dagen går dagarna för fort och jag börjar redan se resans slut framför mig, vi åker hem på tisdag och det känns jobbigt att tänka på det. Som det känns nu så kommer jag göra om den här resan redan nästa år, Route 66 har gett mig så mycket glädje och människorna jag möter längs med vägen är så öppna och gästvänliga.


Jag fyller år idag och jag får en fin skylt av Adam i present. Vi börjar dagen med att köra fel, men vi gör det medvetet för att ta oss till en restaurang som heter Route 66 Diner och här äter vi frukost. Vi valde den här restaurangen för att den ser ut som restaurangerna gjorde på 50-talet i USA, här sitter man i bås vid fönstren och vid entrén står en jukebox av mörket Rock-Ola. Utanför börjar solen lysa upp dom vackra bergen som vi ser från restaurangen. Efter att ha stoppat in en baconomelett i ansiktet så slår vi ner våra rumpor i Mustangens skinnklädsel och drar vidare västerut på vår Route 66-resa.


Idag är det jag som rattar vår älskade Mustang och det passar ju bra eftersom det är min födelsedag, en bättre present än att köra en svart Mustang längs med Route 66 kan jag inte önska mig. Det skulle vara en Mustang-GT då, men med tanke på incidenten i Pontiac så kanske det duger med en turbomatad 2,3 liters EcoBoost-motor i alla fall.


ARIZONA

När vi rullar in i delstaten Arizona, som är den sjunde delstaten längs med Route 66, så ändras plötsligt klockan trots att vi inte bytt tidszon. Vi får senare reda på att Arizona har sommar och vintertid och det är därför som klockan gått tillbaka en timme idag. Vi hade inte kört länge i Arizona för än det dyker upp hästar på vägen, vi stannar och tar några kort, det visar sig att hästarna har rymt. Sen kör vi till Petrified Forwst National Park. Vi betalar 160 kronor och kör in, här är otroligt vackert och det påminner om en blandning av Grand Canyon och Death Valley. Den här parken är den enda parken i hela USA där det finns en bit av Route 66. Efter parkbesöket kör vi till Jack Rabbit Tradepost, här står en stor gul skylt med en kanin på vid sidan av vägen. Skylten finns med i filmen Bilar.


Winslow, Arizona

Efter att kört en stund kommer vi in i Winslow, i en av korsningarna finns en staty. Om man lyssnar på låten ”Take it easy” med gruppen Eagles så sjunger dom ”Im standing in the corner in Winslow, Arizona” och det är den här platsen som Eagles sjunger om. Vi bestämmer oss för att övernatta här i Winslow, Adam och jag hittar på motellet Delta Motel i utkanten av den lilla staden. Ett rum här kostar 600 kronor och vi får rum 6 som är Corvette-rummet, hela rummet är fullt med Corvette-tavlor.


Klockan är ganska lite och Adam vill fixa lite med sina foton så jag passar på att ta vår älskling bort till en tvätthall, det är ju egentligen min födelsedag men jag fjäskar hellre för den jag har kär. Först körde jag igenom Mustangen genom en maskintvätt utan borstar, men jag blev inte nöjd med resultatet så jag körde in Mustangen i tvätthallen för att tvätta älsklingen för hand. Dom ingrodda insekterna började lossna från fronten och när det såg bra ut körde jag igenom maskintvätten en gång till. Det får duga tänkte jag och körde tillbaka till motellet.


Efter att ha sett den vackra solnedgången ifrån motellet drar jag och Adam iväg för att hitta någonstans att äta, vi glider in på restaurangen Relic Road. Här beställer jag in en baconburgare. Mätta och belåtna åker vi omkring med Mustangen under kvällen och njuter av att vara här. Jag älskar dig USA.


Idag besökte vi följande städer längs med Route 66:


NEW MEXICO:

Gallup

Difiance

Manuelito


ARIZONA:

Lupton

Houck

Sanders

Chambers

Navajo

Holbrook

Joseph City

Manila

Hibbard

Hobson

Winslow


































onsdag 11 oktober 2017

USA-resan 2017-10-11

Moriarty, New Mexico

Efter att ha tryckt i oss frukost i plytet går vi tillbaka och packar ihop våra väskor, min resväska börjar bli så full att den knappt går att stänga längre. För många souvenirbutiker längs vår väg har inte bara sabbat utrymmet i min resväska utan även min reskassa. Efter att ha packat ner resväskorna i den kalla Mustangen, det är bara 6 grader varmt ute, så sätter vi kurs västerut igen.


Albuquerque, New Mexico

Efter att ha åkt över höga berg och ner i djupa dalar rullar vi in i Albuquerque, här hittar vi en massa vackra neonskyltar från förr. När vi kör till May Café för att fota en staty föreställandes en man med en yxa så är yxan och statyns armar borta, det känns så sorgligt att så mycket av dom gamla sevärdheterna förfaller. Vi fortsätter genom Albuquerque och hela staden liknar mer en  byggarbetsplats, det grävs och asfalteras på Route 66 som går genom staden. Efter att ha snurrat runt och kört fel ett antal gånger hittar vi på Route 66 till slut, den här delen av Route 66 är riktigt gammal, skyltarna längs med vägen säger att den är lagd före år 1937.


Los Lunas, New Mexico

Vi kör fel även i staden Los Lunas, det börjar bli tröttsamt, det är bristen på skyltningen som är det största problemet. När vi hittat rätt sätter Mustangen av i full galopp över platt landskap med höga berg i horisonten och intill vägen väger gult gräs. Det är så vackert att det gör ont, ett flera kilometer långt tåg med fem stycken diesellok slingrar sig fram intill oss i det vackra landskapet. Sen måste vi stanna för att tanka, vi tankar Mustangen med bensin för 200 kronor. Vi kör i flera timmar tills vi kommer fram till Grants.


Grants, New Mexico

I staden Grants hittar vi en vacker neonskylt som vi fotar och sedan hittar vi på en Route 66-skylt som man kan ställa bilen under, vi ställer upp Mustangen och tar några foton. Sen drar vi vidare och på höger sida dyker det upp röda berg som vi stannar och fotar, det är overkligt vackert här.


Gallup, New Mexico

När vi rullar in i staden Gallup ser vi en Chevroltet som ränt rakt in i en pick-up. Vi hittar på motellet El Capitan, jag springer in och bokar ett rum åt oss för 385 kronor. Billigare än så blir det knappast. När vi dragit in resväskorna på rum 119 så åker vi bort till restaurangen Domino’s för att ta med oss hämt-pizza som vi tar tillbaka till motellet. I morgon kommer vi att lämna delstaten New Mexico för att rulla in i Arizona. Hittills har vi besökt Illinois, Missouri, Kansas, Oklahoma, Texas och New Mexico. Både jag och Adam har höga förhoppningar på Arizona.


Idag besökte vi följande städer längs med Route 66:


NEW MEXICO:

Moriarty

Edgewood

Tijeras

Albuquerque

Isleta Pueblo

Los Lunas

Correo

Mesita

Laguna

Paraje

Budville

Cubero

San Fidel

McCarty's

Grants

Milan

Anaconda

Bluewater

Prewitt

Thoreau

Gallup



























tisdag 10 oktober 2017

USA-resan 2017-10-10

Vega, Texas

Under tiden som Adam gör sig i ordning går jag ut och varmkör Mustangen. Vid sjutiden i morse var det bara 1 plusgrad i Vega. När vi ger oss iväg visar termometern 8 grader varmt. Vi kör en stund tills vi kommer fram till Midpoint Café, här finns en vit linje målad tvärs över vägen. Den vita linjen markerar att vi har kommit halvvägs på Route 66, vi har nu lika långt till starten i Chicago som slutet i Los Angeles. Tyvärr är caféet stängt så vi går bort till en souvenirbutik, damen i kassan berättar att hon hade haft caféet i 24 år men hon sålde det för några år sedan. Hon var besviken på mannen som hade köpt det eftersom han har det stängt i sex månader varje år. Midpoint Café finns med i filmen Bilar. Innan vi drar tar vi ett kort på damen och hennes söta hund.


- NEW MEXICO -

Efter en stunds körning rullar vi in i delstaten New Mexico, det här är den sjätte delstaten vi besöker längs med Route 66. När vi kommer in i New Mexico så går klockan bakåt en timme, vi har bytt tidzon för första gången under vår resa på Route 66. Strax före staden Bard stannar vi till vid en restaurang som heter Russell’s Café och här äter vi en stadig frukost, det blir en hamburgare. Efter att handlat på mig ett par flaskor Dr. Pepper light drar vi vidare.


Tucumcari, New Mexico

När vi rullar in i Tucumcari ser vi en hel del vackra neonskyltar, det blir ett jäkla stannande efter vägen men det är det väl värt. Dagens höjdpunkt är motellet Blue Swallow Motel och dess otroligt fina neonskylt. 


Santa Rosa, New Mexico

I staden Santa Rosa hittar vi museet Auto Route 66 Museum, vi betalar 40 kronor i inträde och här inne finns det massor av fina gamla bilar. Några av dom är rariteter. Vi kör vidare västerut i flera timmar tills vi ser en souvenirbutik och här finns också den äckliga restaurangen Dairy Queen, men vi behövde äta. Jag köper en hamburgare och en dricka för 65 kronor, mätta och belåtna kör vi vidare tills vi hittar en till souvenirbutik, den här heter Clines Corners och den stod klar 1934.


Moriarty, New Mexico

Vi kör emot en otroligt vacker solnedgång och i Mustangen spelas det country för fulla muggar. I Moriarty hittar vi på ett motell som heter Super 8 och idag är det Adams tur att betala för övernattningen. Här hittar jag på en liten tvättstuga som jag använder för att tvätta mina skitiga kläder som jag har samlat på mig under resans gång. Igår kväll började vi kolla på filmen ”Raka spåret till Chicago”, vi såg aldrig klart på den så vi fortsatte att titta på den innan det var dags att dra täcket över huvudet.


Idag besökte vi följande städer längs med Route 66:


TEXAS:

Vega

Adrian

Glenrio


NEW MEXICO:

Endee

Bard

San Jon

Tucumcari

Montoya

Newkirk

Cuervo

Santa Rosa

Romeroville

Pecos

Glorieta

Santa Fe

Domingo

Algodones

Bernalillo

Alameda

Buford

Moriarty








































tisdag 3 februari 2015

USA-resan 2015-02-03

Miami, Florida
Klockan är 08:20 när vi kliver upp, jag fick lov att väcka Kim i natt när flera stora dieselgeneratorer i gränden utanför vårt fönster började låta. Alla avgaser gick rakt in i vårt rum och ett tag tänkte vi lämna rummet, det var som om fem lastbilar stod på tomgång utanför vårt fönster. Dom tråkiga dagarna avlöser varandra, i söndags lämnade vi tillbaka Mustangen och idag är det sista dagen i Miami. Jag älskar verkligen Miami och här känner jag mig, av en konstig anledning, som hemma. Ingen annan amerikansk stad får mig att känna mig så välkommen och trygg som Miami. Jag går omkring och funderar på att resa tillbaka hit redan i oktober i år, ta en veckas tjänstledigt kanske.

En Miami Vice-dag
Kim och jag går ner till vattnet vid marinan och tar några kort på skyskraporna, sen tar vi frukost på Starbucks. Det blir en varm choklad med Iced Lemon Cake, det är en riktigt bra frukost. Klockan 09:45 hoppar vi in i en taxi för att ta oss till korsningen SW 7th St och SW 2nd Ave. Anledningen till att vi (läs jag) vill åka dit är för att just i den korsningen stod poliskontoret i tv-serien Miami Vice. Vi fastnar med taxin i en trafikstockning, en broöppning är anledningen. Bilar tutar otåligt och vår taxiförare berättar att man kan få 700 kronor i böter om man tutar.

Mer Miami Vice
Taxiföraren berättar också att det fortfarande kommer folk som vill besöka platser som var med i Miami Vice. Så det är alltså inte bara jag som är knäpp. Klockan 10:05 är vi framme vid korsningen, vi tar några kort för att sedan köpa en varsin Dr. Pepper Light på den mack som ligger i den här korsning. Sen tar vi en taxi till nästa "Miami Vice-scen" som är en bro och som ligger i korsningen NW 1st Ave och NW 13th St. Den här bron medverkade i en scen i första säsongen av Miami Vice, Sonny och några av hans kollegor befinner sig under bron när en bilbomb exploderar. När klockan är 10:45 kommer vi fram till bron, taxiföraren frågar om han ska vänta på oss.

Ännu mer Miami Vice
Jag svarar nej, Kim frågar taxiföraren om platsen är säker. Han svarar att det är inte är säkert här så han får vänta på mig när jag går omkring och fotar. En kille på cykel med en platt-tv under armen passerar mig, konstig nog känner jag mig inte rädd. När jag går tillbaka mot taxin har kille stannat för att prata med vår förare, han vill sälja ett rengöringsmedel som mest påminner om vatten för $3. Vi hoppar in i taxin och jag ber föraren ta oss tillbaka till marinan. När klockan är 11:05 tar vi en buss som är skyltad S. Vi antar att den ska ta oss till Miami Beach, jag stoppar en femdollar-sedel i maskinen på bussen. Föraren säger: "No change" Jag har förmodligen betalat för mig och Kim, bussföraren var inte av den trevligaste jag åkt med.

Mot Miami Beach
Jag uppskattar att stadsbussen vi åker med är från mitten av nittiotalet, trots att den är sliten och gammal så fungerar bussens air condition, det är så kallt ombord att jag fryser. Vi hoppar av bussen och går österut mot Miami Beach. När vi kommer fram till Washington Ave stannar vi till och äter på en italiensk restaurang, vi beställer Calzone när klockan är 11:50. Anledningen till att vi stannat till på Washington Ave är att på den här gatan finns ett dansställe vars neon-skylt skymtar förbi i en scen i Miami Vice. Efter maten hittar vi på neon-skylten som jag tar några kort på.

Jag badar på Miami Beach
Sen går vi och shoppar mer kläder, jag bestämmer att ska jag bada på Miami Beach så jag köper badbyxor. Sen går jag och byter om och när klockan är 13:05 tar den här svensken ett historiskt bad på amerikansk mark för första gången. Vattnet är, överraskande nog, varmt. Jag badar en stund medan Kim solar, sen går jag upp och byter om, jag slänger bevisen, förlåt, badbyxorna i närmsta papperskorg. Jag känner mig så obekväm i shorts och jag bär aldrig detta hemska klädesplagg.

Lunch
Klockan är 13:50 när vi sätter oss vid en restaurang längs med gatan Ocean Drive som går parallellt med Miami Beach. Efter att ha ätit så går vi omkring och handlar lite mer skräp, och när klockan är 15:20 ställer vi oss vid en busshållplats. 15:35 tar vi buss C mot Miami Downtown. När vi kommer fram till Miami Downtown kliver vi av bussen och går bort till Bayside Marina där vi tar den sista Miami Vice-drinken - för den här gången.

Sista kvällen i paradiset
Efter den goda alkoholfria drinken går vi tillbaka till hotellet, vi packar våra väskor för att väga dem med den handvåg som jag alltid har med. Min väska väger nu 22 kilo, jag har alltså ett kilo till godo. Tyvärr har jag en massa smutstvätt som väger tre kilo och som inte är medräknat i resväskans 22 kilo. Klockan 19:00 lämnar vi hotellet och går ner till Bayside Marketplace där vi tar en fika på Starbucks. Sen går vi tillbaka till hotellet för att slappa och glo på tv, i morgon tar vi taxi till Miamis internationella flygplats för att flyga till New York. Det känns dock som om vi ska flyga hem i morgon då snöstormen Linus härjar omkring uppe i nordöstra USA, jag vill verkligen inte lämna paradiset Miami. Tack för att du läser...

- En stadig frukost på Starbucks...

- I denna korsning låg polisstationen i Miami Vice...

- Buss...

- Fin...

- Väggmålning...

- Dagens Miami Vice-schema...

- Ny Mustang...

- Ferrari...

- Miami Beach. Betyg: 5 av 5 vargar

- Jag matar fåglarna...

- Lamborghini...

- Sista Miami Vice-drinken...

- Paradiset som jag aldrig kommer att glömma...