Australien-resan 2019-01-24

Sydney, NSW. Australien
Mitt mobillarm ringer 06:30, jag har dock varit vaken en stund. Jag packar ner det sista i resväskan och går ner till receptionen för att checka ut, sen sätter jag mig väntar på min shuttle-buss som jag har bokat. Jag behöver inte vänta länge på den och vi åker ut till Sydneys flygplats, det är en hel del trafik på gatorna. Himlen är grå och det kommer förmodligen att regna i Sydney idag.

Väl framme på flygplatsen släpper föraren av mig vid terminal 3 som är Qantas terminal för inrikesflyg, Qantas är mitt favoritflygbolag, jag har flugit med dom varje gång jag är här och jag älskar deras logotyp. Jag checkar in min 12.9 kilo tunga resväska, går igenom säkerhetskontrollen och går och sätter mig vid gate 12 för att invänta flight QF790 som idag är en Boeing 737-800. Vi lyfter från Sydneys flygplats när klockan är 10:30 lokal tid, det är 2020 kilometer upp till Alice Springs.

Alice Springs, NT, Australien

Piloten landar planet på Alice Springs flygplats när klockan är 11:36 lokal tid, det märkliga med Alice Springs är att det ligger en och en halv timme efter Sydney - en halvtimme liksom. Jag kommer allt närmare och närmare Sverige alltså, något som jag inte gillar så klart. Haha! Jag trivs bäst när jag är så långt bort från den vidriga årstiden som slagit klorna i mitt hemland just nu, jag hatar vintern.

När det är dags att kliva av planet så gör man det via en trappa som leder ut direkt på marken, det är old school och jag gillar det. Utanför flygplatsen står en man som i det närmsta liknar Mick Dundee från Crocodile Dundee-filmerna. Han säljer bussbiljetter in till stan och jag köper en enkel biljett för 105 kronor, på bussen träffar jag en kvinna som har bott och jobbat på sjukhuset här sedan 2001. Jag berättar för henne att jag besökte sjukhuset år 2011 efter att en cykelpedal slet upp skinnet på vaden.

År 2011 besökte jag Alice Springs för första gången och det här är mitt fjärde besök. Då besökte jag Alice Springs av två anledningar, för att besöka Uluru och för att fota road trains. För att besöka Ulura var man nämligen tvungen att flyga till Alice och från Alice gick det dagliga utflykter ut till Uluru med buss. Idag finns det en landningsbana vid Uluru så man behöver inte besöka Alice Springs alls, vilket märks då många vandrarhem har slagit igen, två av dom tre som jag har bott på är borta idag.

År 2011 lärde jag känna en kille som bor och arbetar här, han heter Christopher och kommer från Filippinerna. Jag besöker alltså Alice Springs för att hälsa på min vän och för att fota road trains. För några veckor sedan såg jag på Facebook att det vandrarhem som jag ska bo på har installerat snabb wi-fi och det har jag saknat, jag är lite trött på att ladda upp bilder till bloggen och andra social medier. 

Väl framme på vandrarhemmet Haven så packar jag upp resväskan, jag ska bo här i 13 nätter så jag packar upp allt som jag behöver. Sen kollar jag bussarnas tidtabell för att se vilken buss som går ut till den där bensinstationen som jag alltid häckar på när jag är här. Linje 100 och 101 avgår från stan ganska ofta visar det sig, så jag tar med mig 1,6 liter vatten och ger mig ut på expedition Värmeslag 2019.

Trots att jag är väl förberedd och trots att jag har varit här tidigare så slår värmen emot mig som en vägg, vinden är värst, det känns som att jag står i en skoteroverall en varm sommardag och grillar runt en kolgrill. Trots mina tjocka Converse-sulor så bränner det igenom och jag får söka skydd i skuggiga partier, ni kanske tror att jag överdriver nu - men det här är sant. Men jag älskar varje sekund av det, det är nog här som jag bott i ett tidigare liv. Underbara värme vad jag har saknat dig!

I centrum inväntar jag min buss, jag behöver inte vänta länge. Luftkonditioneringen jobbar på max och kondensvattnet utanför bussen sprutar som Niagarafallen. Jag betalar 20 kronor och slår mig ner i den nerkylda bussen, bussen har wi-fi så jag passar på att jobba lite med bloggen. Det första som jag gör när jag kommer fram är att kolla om fågelboet är kvar under innertaket vid bensinpumparna, jag upptäckte det år 2011 och dom som jobbade här då hade ingen aning om fågelboet - men det var borta.

Bakom bensinstationen ligger det en firma som lagar lastbilssläp, dom har alltid haft, dom gånger som jag besökt dom, en gammal Scania 141. Precis som med fågelboet så såg jag inte till Scanian, så jag gick in och frågade verkstadspersonalen om dom hade den kvar. Den här gången var dom väldigt trevliga och tillmötesgående, chefen för firman berättar att Scanian ”vilar just nu” och det verkar som att dom inte kommer använda den mer - tråkigt så klart.

Under dom timmar som jag hängde på stationen dök det inte upp ett enda roadtrain. Shit happens, så jag tog bussen tillbaka till stan. I centrum hittade jag på ett apotek och här handlar jag en duschkräm, sen går jag hem. Väl hemma kokar det i skorna och jag stannar hemma under kvällen, jag får två nya rumskamrater och dom kommer från England och Italien.

Dom är väldigt trevliga och dom berättar att dom varit ute vid Uluru och dom lämnar Alice Springs i morgon. Dom berättar också att man tjänar 180 kronor i timmen som bartender i Sydney, då vet vi. Jag har inga planer för morgondagen, jag får se om min vän Christopher kan ses. Han jobbar och har förmodligen inte tid att ses förrän till helgen. Tack för att du besöker mig. ♥

- Qantas terminal för inrikesflyg

- Den här loggan är skitsnygg

- Qantas stora pippi, Boeing 747

- Jag flyger från Sydney till Alice Springs idag

- Varmt och skönt

- Dricker en massa vatten med vätskeersättning

- Mitt flyg till Alice Springs i norra territoriet 

- Mot Alice Springs



- Qantas vackra logga pryder mugg, bestick och servetten

- I Alice lämnar man planet via trappor ut på marken

- Välkommen till Alice Springs



- En känguru på Alice flygplats



- Här är mitt rum



- Den här var god

- Den gamla Scanian - My precious!!!

- Bensinstationen längs med Stuart Higway var sig lik