Fredagen den trettonde februari 2015

Fredagen den trettonde, jag tackar jag. Klev upp vid elvatiden, trött som en skorsten och mer förkyld än någonsin trots att jag tog två stycken Alvedon vid sextiden i morse. Det blir då ingen promenad idag tänkte jag samtidigt som jag bände upp mina ögonlock med tummen och pekfingret samtidigt som jag upptäckte att näsan var igenproppad av snor. Jag klev upp och stekte på lax till frukost och sen gick jag ner på stan för att kolla om det fanns en klipptid på någon av stans tretusen frisörsalonger, det gjorde det inte på den första salongen men det gjorde det på den andra som jag besökte. Jag fick skallen klippt av någon elev som tog femhundra kronor för en klippning, fy farao va dyrt det är att klippa sig idag. Sen gick jag bort till Stadium för att köpa träningskläder för att sedan gå hem, att gå några hundra meter ner på stan var f-n inte lätt. Jag trodde att jag skulle dö, svimfärdig och vimmelkantig traskade jag omkring med min otäcka förkylning och en nära döden upplevelse. Väl hemma kokade jag mig två koppar te sen gick jag och vilade mig, jag kommer inte orka göra något mer idag och då är klockan bara 17:45. Jag överlevde den här fredagen den trettonde, nästa månad är det tydligen dags igen.

- Tekopp, det enda jag orkade ta kort på idag...

- Så är det med det...

Torsdagen den tolfte februari 2015

Vaknar trött som en sjöhäst, mer förkyld än någon annan i hela Sverige - kändes det som. När en kille är riktigt förkyld. Men, det hindrade inte mig att gå ut med mina gåstavar, med kepsen nerdragen till näsan och men stora glasögon i plytet gick jag ut och gick i snabbt tempo. Som snabbast gick jag i sju kilometer i timmen, det var fortare än någon annan pensionär som jag mötte på gång och cykelbanan. Sen hem och vila lite innan jag hämtade Kim på jobbet, jag är bra snäll ibland. Väl hemma igen bloggade jag lite om Route 66 och sen kollade jag in lite Miami Vice-bilder på nätet, blev så där sentimental och började planera för att resa till Miami. Jag vill så gärna tillbaka till USAs bästa stad enligt mig, gå omkring på Miamis gator och insupa en skvätt från Miami Vice fornstora dagar. Klockan 20:15 ringer min chef Stefan och undrar om jag vill jobba eftersom en kollega hade smällt igen bildörren över handen. Stefan är en av få bra chefer vi har och att säga nej till honom är svårt, så det var bara att hoppa i  kläderna och gå till jobbet. Jag började klockan 21:00 och slutade 24:15 och efter jobbet spelade jag lite Grand Theft Auto V - singelplayer.

- Fin dag idag också...

- Mycket snö...

- Skönt väder...

- Okej...

- Gick 7,55 kilometer och brände 409 kalorier...

- 0:30 lämnade jag kontoret...

Route 66

Jag har haft turen att besöka USA två gånger och båda dessa gånger har jag haft turen att åka och köra på Route 66 som är en de ursprungliga vägarna i USA. Jag är väldigt fascinerad av Route 66 och dess sorgliga historia, vägen öppnades den 11 november 1926 och togs officiellt bort från landsvägssystemet den 27 juni 1985. Route 66 startar i Chicago och går ända ner till Santa Monica i Los Angeles, jag har kört på vägen i delstaterna New Mexico, Arizona och Kalifornien vilket är hälften av dom delstaterna som vägen går igenom och jag hoppas att en dag köra längs med hela Route 66 från Chicago ända ner till Los Angeles. Route 66 har fått många smeknamn genom åren, The Great Diagonal Way, The Main Street of America, The Mother Road och The Will Rogers Highway är några. Route 66 har medverkat i filmer som Bilar, Bilar 2, Easy Rider, Interstate 60, Bagdad Café och Rain Main. Här är mina foton som jag tog i slutet av januari i år.


- Route 66 i staden Kingman...


- Ett gammalt café...


- Ligger i staden Kingman...


- Historic Route 66...


- Här handlade jag en massa skräp...


- Fina Route 66...


- En skylt...


- En fin skylt...


- En gammal bensinstation längs med Route 66...


- Väggmålning i staden Williams, Arizona...