En kall men vacker vårdag

Det har hänt något med mig, jag kliver upp klockan nio varje morgon nu. Jag börjar bli rädd för mig själv. Livrädd att jag är sjuk, jag tror till och med grannarna undrar varför i helvete jag går upp så tidigt. Men jag har gett mig fan på att gå 1-2 mil varje dag då vågen bara går åt fel håll. Förut har jag tyckt att jag har varit duktig som gått 5 km varje dag fram och tillbaka till jobbet i flera år. Men det räcker tydligen inte, så nu går jag längre. Har också slagit vad med min vän Kim om att inte äta socker mer, vi får väl se hur det går. Så här vackert är det om man går upp på morgonen tydligen.

Galet vackert idag

Kallt

Fint

Is

Skönt

Underbart