Tomas Varg: Italien-resan 2015-09-06

Bergamo, Italien

Våra mobillarm väcker oss klockan 07:30, vi vilar en kvart innan vi går upp. Vi slänger i oss hotell-frukosten och vi lämnar hotellet klockan 08:05 - springandes. Vårt tåg till Monza avgår klockan 08:23 och nu är det bråttom, efter en lätt löptur på tio minuter bort till stationen är vi framme. Inte går det något tåg 08:23 inte, på tavlan står det 08:53. Så här är det tydligen i Italien, ingenting stämmer och man ska tydligen ha gått ut grundskolan för att begripa något. Till slut kommer vårt tåg och vi går ombord, klockan 08:53 rullar vi ut från Bergamos tågstation.

Monza, Italien

Klockan 09:46 stannar tåget på Monzas tågstation, vi går vidare mot dom orangea bussar som tar F1-besökare vidare ut till Monza-banan. Det är betydligt med folk idag än vad det var igår, inte så konstigt kanske med tanke på att alla F1-biljetter till Monza är slutsålda. Något som jag tycker italienarna är jäkligt bra på är hur man sköter all transport av folk, det står massor av bussar utanför tågstationen i Monza. När en buss är full så finns det alltid en ny buss som väntar, bussarna åker sen direkt ut till banan och genom stan står det poliser och blockerar övrig trafik i korsningarna.

Klockan 10:05 är vi så framme vid den gigantiska park som Monza-banan ligger i. Klockan 10:40 går vi genom entrén till banan, det är massor av folk som trängs. Vi tar oss upp vid banans norra del och slår oss ner. När vi kommer fram pågår något som heter GP2 och när det är slut så sätter Porche Super Cup igång. Vid 12:40 kommer plötsligt en lastbil med alla F1-förare på släpet, en sorts förarparad inför loppet. När klockan slår 14:00 är det äntligen dags för F1, först körs ett varv för att värma upp däcken. Sen går starten och va kul det var att se bilarna dra förbi i 350-360 km/h, loppet tar cirka en och en halv timme och när loppet är slut öppnas grindarna in på banan upp.

Adam, jag och tusentals människor stormar in på Monza. Vi tar några foton och sen går vi bort till depån, plötsligt ser Adam hur svensken Marcus Eriksson är på väg mot oss fram till den mur som skyddar depån från banan. Döm om min förvåning när Markus skakar alla i hand och snackar lite med alla fans, jag tar några kort och det här blev ett bra avslut på Monza. Sedan går vi bort och äter en hamburgare och börjar gå mot bussarna längst bort i parken som Monza-banan ligger i. Kön till bussarna är nu flera hundra meter lång och vi köar i 20 minuter innan det är vår tur att hoppa på en av dom orangea bussarna som ska oss tillbaka till tågstationen i Monza.

Klockan 17:51 kliver vi ombord vårt tåg, trötta och helt färdiga pustar vi ut i tågvagnen. Det har varit en händelserik dag, men nu har jag fått min dos av F1. Det har varit kul att få besöka Monza, trots att det var mest för att minnas Ronnie Peterson som jag åkte hit. Det har varit otroligt overkligt att se F1-bilarna på så nära håll, bilar som man annars bara har sett på tv. Om jag någon gång ska se F1 på plats igen så kommer det att vara i Monza eller Melbourne, men det kommer dröja många år innan jag gör det.

Bergamo, Italien

Väl tillbaka på stationen i Bergamo går jag och Adam bort på den breda gatan i stan för att äta pizza, sen går vi vidare och beställer glass som smakar underbart. Efter maten är vi vilse, men vi chansar oss fram och det är Adams luktsinne som tar oss till det mojito-stånd vi besökte igår. Väl hemma slö-surfar vi oss trötta. I morgon åker vi till Milano. Ciao från Italien!