Australienresan 2013-12-27

Alice Springs, Australien
Vaknar 08:30 idag, jag gör mig i ordning och sen packar jag om resväskan och jag får knappt ihop den. Jag byter vandrarhem idag, från Toddy's Backpackers till Annie's Place. Jag cheackar ut strax före tio som är den tid man måste checka ut. Jag slår mig ner vid uteplatsen och säkerhetskopierar mina viktigaste foton till mina USB-minnen, det tar sin tid men jag får sitta kvar även fast jag checkat ut.

Jag ber tjejen i receptionen att ringa efter en taxi och då kommer killen som äger Toddy's och säger adjö, jag talar om för han att han måste komma över till Sverige och sjunga "Små grodorna, små grodorna" med oss svenskar. Det var han han som hade så många vänner i Sverige och han kunde sjunga en vers av midsommarsången nummer ett. Taxin kommer efter en kvart och det tar fem minuter att åka till Annie's Backpackers, jag visste redan var det låg men jag ville verkligen inte släpa på både ryggsäck och en 19 kilo tung resväska i den 40 gradiga värmen.

På tal om värme, det tog en stund att anpassa sig till den torra hetta som Alice bjuder på och tack vare flera dagars regnande så är det en hel del luftfuktighet här också. Men det är inte alls så illa som det var i Darwin, der var det ångbastu hela dagarna. Det ska dock bli varmare efter helgen i Alice, enligt killen som äger truckstopet norr om stan så ska det bli upp till 45 grader under nästa vecka. Mums!

Väl framme på vandrarhemmet Annie's Place så får jag ett rum som man kommer till om man går upp för en trappa och vidare på en loftgång. Rummet jag bokat är ett rum med sex sängar och jag upptäcker till min glädje att det finns både en toa och dusch på rummet, vilket lyx! Det har verkligen gått fort att anpassa sig till den sämre standrard som finns på vandrarhemmen. Förra gången jag var i Australien (2011) tog det nästan en vecka för att anpassa sig till en dålig säng, stökiga rumskamrater och usla duschförhållanden. Hemma i Sverige är jag på tok för bortskämd, jag skulle aldrig kunna bo ihop med någon och jag måste duscha minst två gånger om dagen.

Jag tycker det är bra att man får uppleva det här livet. På vandrarhemmen springer det folk man aldrig sett förut, men man stannar och pratar med dom en stund och det är helt normalt. Skulle man stanna och försöka prata med någon i Sverige så skulle man anses vara galen, det tycker jag är tråkigt. Det finns en gemenskap här som nästan går att ta på, man svarar alltid vänligt och i butikerna så frågar dom alltid hur det är. Visst det är väl en inövad fras och dom skiter väl fullständigt i hur man mår.

Efter att ha lämnnat resväskan i rum 40 som är mitt rumsnummer så går jag ner på stan som nu är närmare tack vare bytet av vandrarhem. Jag tar en taxi till truckstopet, jag handlar vatten, Red Bull och glass. Jag har nog gått upp 5 kilo på semestern, men va sjutton, jag har semester. Det visar sig att det är dött på truck stopet idag också, det står road-trains-släp parkerade men inga lastbilar. Så jag tar en taxi tillbaka till stan. Tar en pizza och går sedan ut och handlar lite skräp i dom butiker som är öppna. Sen går jag hem med mitt skräp och dumpar det på rummet, efter det så går jag ut på Stuart Highway för att spana på road-trains, jag hittar ett.

Jag går hem och till den krog som finns i samma byggnad som vandrarhemmet, jag tar en hamburgare och en cola light. Hur var det med köttätandet nu? Sen bryter jag mot min regel om att inte vistas ute då det är mörkt, för jag traskar bort till Rock Bar som är precis som det låter - en bar. Jag tar några Cola, det är så himla dött på krogen så jag hoppar in i en taxi och åker hem. Klockan 21:20 är jag hemma och jag sätter igång och skriva dessa rader. I morgon bitti klockan 05:00 planerar jag att hyra en cykel och cykla till ett annat "gap" som finns här, jag måste ge mig iväg tidigt då det blir stekhett tidigt på förmiddagen.

Tidigare idag hittar jag en hemsida som har lagt ut en massa kort på barn som är livrädda för tomten, dom är så pass rädda att dom stackars barnen får men för livet. Vissa tomtar är verkligen hemska, men jag kan inte låta bli att skratta hysteriskt åt dessa foton. Där fick ni alla skrik-lipande ungj*vlar som skriker er hesa på dom flygplan och tåg som jag åker med. Jag lyckas alltid hamna framför eller bakom en sur och bitter unge. Nu är det väl inte deras fel att dom skriker, det är egentligen föräldrarnas fel. Fler foton på barn som fått nog av tomten hittar du på buzzfeed.com

En tragisk olycka inträffade visst i närheten av Alice Aprings medans jag var i Darwin, en 54 årig man som krockat med en ko mitt i natten går längs motorvägen när ett road train kör på honom. Mannen dör troligtvis direkt då road trains får köra i 100 kilometer i timmen på motorvägarna. Lastbilschauffören är tvungen att köra vidare en bra stund för att kunna få mottagning på sin mobil och för att sen ringa efter polis. Föraren chockas av händelsen och får vård, polisen säger att det är ytterst ovanligt att förare straffas i den här sortens olyckor då mannen som blev påkörd vandrade på en motorväg vid 23-tiden på natten. En mycket tragisk historia och så nära jul också, mina tankar går till anhöriga. Läs hela historien på ntnews.com.au

En annan artikel som jag hittat på ntnews.com.au, som är lite trevligare, handlar om Hailee Skinner som ligger och sover i sin säng när hon känner något vid hennes fötter. Hon tror det är en geckoödla och sparkar bort den från sängen. Hon reser sig upp och tittar ner på golvet och upptäcker - en orm! Ms Skinner börjar skrika när hon ser ormen ringla iväg på golvet. Efter att jag läst den här vidriga artikeln så kollar jag min säng både en och två gånger innan jag lägger mig. Hela artikeln finner du på ntnews.com.au


Hej då Toddy's Backpackers


Hej Annie's Place


Pizza


Detta löv i plåt hittade jag när jag var ute och
gick längs truck stopet i norr. Den tar jag med
mig hem. Passar nog bra mot min vita vägg där hemma


Det börjar komma en massa skämt om Volvos reklamfilm The Epic Split


Solen går ner i väster här också


En skrik och lip-unge som är rädd för tomten.
Då skrattar jag så jag får tarmvred.