tisdag 3 februari 2015

USA-resan 2015-02-03

Miami, Florida
Klockan är 08:20 när vi kliver upp, jag fick lov att väcka Kim i natt när flera stora dieselgeneratorer i gränden utanför vårt fönster började låta. Alla avgaser gick rakt in i vårt rum och ett tag tänkte vi lämna rummet, det var som om fem lastbilar stod på tomgång utanför vårt fönster. Dom tråkiga dagarna avlöser varandra, i söndags lämnade vi tillbaka Mustangen och idag är det sista dagen i Miami. Jag älskar verkligen Miami och här känner jag mig, av en konstig anledning, som hemma. Ingen annan amerikansk stad får mig att känna mig så välkommen och trygg som Miami. Jag går omkring och funderar på att resa tillbaka hit redan i oktober i år, ta en veckas tjänstledigt kanske.

En Miami Vice-dag
Kim och jag går ner till vattnet vid marinan och tar några kort på skyskraporna, sen tar vi frukost på Starbucks. Det blir en varm choklad med Iced Lemon Cake, det är en riktigt bra frukost. Klockan 09:45 hoppar vi in i en taxi för att ta oss till korsningen SW 7th St och SW 2nd Ave. Anledningen till att vi (läs jag) vill åka dit är för att just i den korsningen stod poliskontoret i tv-serien Miami Vice. Vi fastnar med taxin i en trafikstockning, en broöppning är anledningen. Bilar tutar otåligt och vår taxiförare berättar att man kan få 700 kronor i böter om man tutar.

Mer Miami Vice
Taxiföraren berättar också att det fortfarande kommer folk som vill besöka platser som var med i Miami Vice. Så det är alltså inte bara jag som är knäpp. Klockan 10:05 är vi framme vid korsningen, vi tar några kort för att sedan köpa en varsin Dr. Pepper Light på den mack som ligger i den här korsning. Sen tar vi en taxi till nästa "Miami Vice-scen" som är en bro och som ligger i korsningen NW 1st Ave och NW 13th St. Den här bron medverkade i en scen i första säsongen av Miami Vice, Sonny och några av hans kollegor befinner sig under bron när en bilbomb exploderar. När klockan är 10:45 kommer vi fram till bron, taxiföraren frågar om han ska vänta på oss.

Ännu mer Miami Vice
Jag svarar nej, Kim frågar taxiföraren om platsen är säker. Han svarar att det är inte är säkert här så han får vänta på mig när jag går omkring och fotar. En kille på cykel med en platt-tv under armen passerar mig, konstig nog känner jag mig inte rädd. När jag går tillbaka mot taxin har kille stannat för att prata med vår förare, han vill sälja ett rengöringsmedel som mest påminner om vatten för $3. Vi hoppar in i taxin och jag ber föraren ta oss tillbaka till marinan. När klockan är 11:05 tar vi en buss som är skyltad S. Vi antar att den ska ta oss till Miami Beach, jag stoppar en femdollar-sedel i maskinen på bussen. Föraren säger: "No change" Jag har förmodligen betalat för mig och Kim, bussföraren var inte av den trevligaste jag åkt med.

Mot Miami Beach
Jag uppskattar att stadsbussen vi åker med är från mitten av nittiotalet, trots att den är sliten och gammal så fungerar bussens air condition, det är så kallt ombord att jag fryser. Vi hoppar av bussen och går österut mot Miami Beach. När vi kommer fram till Washington Ave stannar vi till och äter på en italiensk restaurang, vi beställer Calzone när klockan är 11:50. Anledningen till att vi stannat till på Washington Ave är att på den här gatan finns ett dansställe vars neon-skylt skymtar förbi i en scen i Miami Vice. Efter maten hittar vi på neon-skylten som jag tar några kort på.

Jag badar på Miami Beach
Sen går vi och shoppar mer kläder, jag bestämmer att ska jag bada på Miami Beach så jag köper badbyxor. Sen går jag och byter om och när klockan är 13:05 tar den här svensken ett historiskt bad på amerikansk mark för första gången. Vattnet är, överraskande nog, varmt. Jag badar en stund medan Kim solar, sen går jag upp och byter om, jag slänger bevisen, förlåt, badbyxorna i närmsta papperskorg. Jag känner mig så obekväm i shorts och jag bär aldrig detta hemska klädesplagg.

Lunch
Klockan är 13:50 när vi sätter oss vid en restaurang längs med gatan Ocean Drive som går parallellt med Miami Beach. Efter att ha ätit så går vi omkring och handlar lite mer skräp, och när klockan är 15:20 ställer vi oss vid en busshållplats. 15:35 tar vi buss C mot Miami Downtown. När vi kommer fram till Miami Downtown kliver vi av bussen och går bort till Bayside Marina där vi tar den sista Miami Vice-drinken - för den här gången.

Sista kvällen i paradiset
Efter den goda alkoholfria drinken går vi tillbaka till hotellet, vi packar våra väskor för att väga dem med den handvåg som jag alltid har med. Min väska väger nu 22 kilo, jag har alltså ett kilo till godo. Tyvärr har jag en massa smutstvätt som väger tre kilo och som inte är medräknat i resväskans 22 kilo. Klockan 19:00 lämnar vi hotellet och går ner till Bayside Marketplace där vi tar en fika på Starbucks. Sen går vi tillbaka till hotellet för att slappa och glo på tv, i morgon tar vi taxi till Miamis internationella flygplats för att flyga till New York. Det känns dock som om vi ska flyga hem i morgon då snöstormen Linus härjar omkring uppe i nordöstra USA, jag vill verkligen inte lämna paradiset Miami. Tack för att du läser...

- En stadig frukost på Starbucks...

- I denna korsning låg polisstationen i Miami Vice...

- Buss...

- Fin...

- Väggmålning...

- Dagens Miami Vice-schema...

- Ny Mustang...

- Ferrari...

- Miami Beach. Betyg: 5 av 5 vargar

- Jag matar fåglarna...

- Lamborghini...

- Sista Miami Vice-drinken...

- Paradiset som jag aldrig kommer att glömma...

4 kommentarer:

  1. Whats up with Miami Vice? Din favorit TV-serie eller? ;D

    SvaraRadera
    Svar
    1. HAHA! Jo det är min favorit tv-serie :) Tack för att du läser och kommenterar :)

      Radera
  2. Jag tror jag ska semestra i Dan Browns fotspår...du vet Da vinci koden osv....:) Tycker du gjorde rätt som badade, kan inte fatta att du inte gillar shorts...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har inte sett Da Vinci koden :( Men det låter bra iaf :) Det var skönt i havet och jag fattar inte att jag inte badade fler dagar :( Shorts på karlar är vidrigt. Kram

      Radera