Visar inlägg med etikett roadtrip. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett roadtrip. Visa alla inlägg

söndag 27 maj 2018

Drömmer om att göra om Route 66-resan

Av alla mina resor som jag har gjort så är resan på Route 66 den bästa resan som jag någonsin har upplevt. Jag och min Adam körde 500 mil genom USA i en svart Ford Mustang cab, från Chicago till Los Angeles på Route 66. Känslan att bara dra iväg på vägarna i USA gör mig euforisk, det är den ultimata frihetskänslan. Just nu tjatar jag hål i huvudet på Adam att vi ska göra om den resan i september nästa år och Adam verkar inte vara allt för omöjlig i den frågan, den som har en lever får se.


- Jag tillsammans med en Mustang på Route 66

tisdag 10 oktober 2017

USA-resan 2017-10-10

Vega, Texas

Under tiden som Adam gör sig i ordning går jag ut och varmkör Mustangen. Vid sjutiden i morse var det bara 1 plusgrad i Vega. När vi ger oss iväg visar termometern 8 grader varmt. Vi kör en stund tills vi kommer fram till Midpoint Café, här finns en vit linje målad tvärs över vägen. Den vita linjen markerar att vi har kommit halvvägs på Route 66, vi har nu lika långt till starten i Chicago som slutet i Los Angeles. Tyvärr är caféet stängt så vi går bort till en souvenirbutik, damen i kassan berättar att hon hade haft caféet i 24 år men hon sålde det för några år sedan. Hon var besviken på mannen som hade köpt det eftersom han har det stängt i sex månader varje år. Midpoint Café finns med i filmen Bilar. Innan vi drar tar vi ett kort på damen och hennes söta hund.


- NEW MEXICO -

Efter en stunds körning rullar vi in i delstaten New Mexico, det här är den sjätte delstaten vi besöker längs med Route 66. När vi kommer in i New Mexico så går klockan bakåt en timme, vi har bytt tidzon för första gången under vår resa på Route 66. Strax före staden Bard stannar vi till vid en restaurang som heter Russell’s Café och här äter vi en stadig frukost, det blir en hamburgare. Efter att handlat på mig ett par flaskor Dr. Pepper light drar vi vidare.


Tucumcari, New Mexico

När vi rullar in i Tucumcari ser vi en hel del vackra neonskyltar, det blir ett jäkla stannande efter vägen men det är det väl värt. Dagens höjdpunkt är motellet Blue Swallow Motel och dess otroligt fina neonskylt. 


Santa Rosa, New Mexico

I staden Santa Rosa hittar vi museet Auto Route 66 Museum, vi betalar 40 kronor i inträde och här inne finns det massor av fina gamla bilar. Några av dom är rariteter. Vi kör vidare västerut i flera timmar tills vi ser en souvenirbutik och här finns också den äckliga restaurangen Dairy Queen, men vi behövde äta. Jag köper en hamburgare och en dricka för 65 kronor, mätta och belåtna kör vi vidare tills vi hittar en till souvenirbutik, den här heter Clines Corners och den stod klar 1934.


Moriarty, New Mexico

Vi kör emot en otroligt vacker solnedgång och i Mustangen spelas det country för fulla muggar. I Moriarty hittar vi på ett motell som heter Super 8 och idag är det Adams tur att betala för övernattningen. Här hittar jag på en liten tvättstuga som jag använder för att tvätta mina skitiga kläder som jag har samlat på mig under resans gång. Igår kväll började vi kolla på filmen ”Raka spåret till Chicago”, vi såg aldrig klart på den så vi fortsatte att titta på den innan det var dags att dra täcket över huvudet.


Idag besökte vi följande städer längs med Route 66:


TEXAS:

Vega

Adrian

Glenrio


NEW MEXICO:

Endee

Bard

San Jon

Tucumcari

Montoya

Newkirk

Cuervo

Santa Rosa

Romeroville

Pecos

Glorieta

Santa Fe

Domingo

Algodones

Bernalillo

Alameda

Buford

Moriarty








































tisdag 3 februari 2015

USA-resan 2015-02-03

Miami, Florida
Klockan är 08:20 när vi kliver upp, jag fick lov att väcka Kim i natt när flera stora dieselgeneratorer i gränden utanför vårt fönster började låta. Alla avgaser gick rakt in i vårt rum och ett tag tänkte vi lämna rummet, det var som om fem lastbilar stod på tomgång utanför vårt fönster. Dom tråkiga dagarna avlöser varandra, i söndags lämnade vi tillbaka Mustangen och idag är det sista dagen i Miami. Jag älskar verkligen Miami och här känner jag mig, av en konstig anledning, som hemma. Ingen annan amerikansk stad får mig att känna mig så välkommen och trygg som Miami. Jag går omkring och funderar på att resa tillbaka hit redan i oktober i år, ta en veckas tjänstledigt kanske.

En Miami Vice-dag
Kim och jag går ner till vattnet vid marinan och tar några kort på skyskraporna, sen tar vi frukost på Starbucks. Det blir en varm choklad med Iced Lemon Cake, det är en riktigt bra frukost. Klockan 09:45 hoppar vi in i en taxi för att ta oss till korsningen SW 7th St och SW 2nd Ave. Anledningen till att vi (läs jag) vill åka dit är för att just i den korsningen stod poliskontoret i tv-serien Miami Vice. Vi fastnar med taxin i en trafikstockning, en broöppning är anledningen. Bilar tutar otåligt och vår taxiförare berättar att man kan få 700 kronor i böter om man tutar.

Mer Miami Vice
Taxiföraren berättar också att det fortfarande kommer folk som vill besöka platser som var med i Miami Vice. Så det är alltså inte bara jag som är knäpp. Klockan 10:05 är vi framme vid korsningen, vi tar några kort för att sedan köpa en varsin Dr. Pepper Light på den mack som ligger i den här korsning. Sen tar vi en taxi till nästa "Miami Vice-scen" som är en bro och som ligger i korsningen NW 1st Ave och NW 13th St. Den här bron medverkade i en scen i första säsongen av Miami Vice, Sonny och några av hans kollegor befinner sig under bron när en bilbomb exploderar. När klockan är 10:45 kommer vi fram till bron, taxiföraren frågar om han ska vänta på oss.

Ännu mer Miami Vice
Jag svarar nej, Kim frågar taxiföraren om platsen är säker. Han svarar att det är inte är säkert här så han får vänta på mig när jag går omkring och fotar. En kille på cykel med en platt-tv under armen passerar mig, konstig nog känner jag mig inte rädd. När jag går tillbaka mot taxin har kille stannat för att prata med vår förare, han vill sälja ett rengöringsmedel som mest påminner om vatten för $3. Vi hoppar in i taxin och jag ber föraren ta oss tillbaka till marinan. När klockan är 11:05 tar vi en buss som är skyltad S. Vi antar att den ska ta oss till Miami Beach, jag stoppar en femdollar-sedel i maskinen på bussen. Föraren säger: "No change" Jag har förmodligen betalat för mig och Kim, bussföraren var inte av den trevligaste jag åkt med.

Mot Miami Beach
Jag uppskattar att stadsbussen vi åker med är från mitten av nittiotalet, trots att den är sliten och gammal så fungerar bussens air condition, det är så kallt ombord att jag fryser. Vi hoppar av bussen och går österut mot Miami Beach. När vi kommer fram till Washington Ave stannar vi till och äter på en italiensk restaurang, vi beställer Calzone när klockan är 11:50. Anledningen till att vi stannat till på Washington Ave är att på den här gatan finns ett dansställe vars neon-skylt skymtar förbi i en scen i Miami Vice. Efter maten hittar vi på neon-skylten som jag tar några kort på.

Jag badar på Miami Beach
Sen går vi och shoppar mer kläder, jag bestämmer att ska jag bada på Miami Beach så jag köper badbyxor. Sen går jag och byter om och när klockan är 13:05 tar den här svensken ett historiskt bad på amerikansk mark för första gången. Vattnet är, överraskande nog, varmt. Jag badar en stund medan Kim solar, sen går jag upp och byter om, jag slänger bevisen, förlåt, badbyxorna i närmsta papperskorg. Jag känner mig så obekväm i shorts och jag bär aldrig detta hemska klädesplagg.

Lunch
Klockan är 13:50 när vi sätter oss vid en restaurang längs med gatan Ocean Drive som går parallellt med Miami Beach. Efter att ha ätit så går vi omkring och handlar lite mer skräp, och när klockan är 15:20 ställer vi oss vid en busshållplats. 15:35 tar vi buss C mot Miami Downtown. När vi kommer fram till Miami Downtown kliver vi av bussen och går bort till Bayside Marina där vi tar den sista Miami Vice-drinken - för den här gången.

Sista kvällen i paradiset
Efter den goda alkoholfria drinken går vi tillbaka till hotellet, vi packar våra väskor för att väga dem med den handvåg som jag alltid har med. Min väska väger nu 22 kilo, jag har alltså ett kilo till godo. Tyvärr har jag en massa smutstvätt som väger tre kilo och som inte är medräknat i resväskans 22 kilo. Klockan 19:00 lämnar vi hotellet och går ner till Bayside Marketplace där vi tar en fika på Starbucks. Sen går vi tillbaka till hotellet för att slappa och glo på tv, i morgon tar vi taxi till Miamis internationella flygplats för att flyga till New York. Det känns dock som om vi ska flyga hem i morgon då snöstormen Linus härjar omkring uppe i nordöstra USA, jag vill verkligen inte lämna paradiset Miami. Tack för att du läser...

- En stadig frukost på Starbucks...

- I denna korsning låg polisstationen i Miami Vice...

- Buss...

- Fin...

- Väggmålning...

- Dagens Miami Vice-schema...

- Ny Mustang...

- Ferrari...

- Miami Beach. Betyg: 5 av 5 vargar

- Jag matar fåglarna...

- Lamborghini...

- Sista Miami Vice-drinken...

- Paradiset som jag aldrig kommer att glömma...

söndag 1 februari 2015

USA-resan 2015-02-01

Miami, Florida
Vi vaknar 08:30 av mobillarmet idag, både jag och Kim har sovit dåligt. Vårt rum ligger precis ovanför en uteplats till ett annat hotell där en orkester spelar jazz fram till klockan 23:00. Sängen är på tok för liten och man sover dåligt varje natt. Men nog om gnäll, för jag är i paradiset och dagarna här i Miami rusar fram - så klart. Det är 25 grader varmt varje dag, det var dock 30 grader dagligen när jag befann mig här år 2012-13. Kim och jag går iväg till det McDonalds som ligger ett stenkast från vårt hotell för att äta frukost när klockan är 09:25.

Superbowl
Det är Superbowl idag och att få en parkering i kväll blir nog svårt. Jag läser att en 30 sekunder lång reklamfilm under Superbowl kostar 37 miljoner kronor, det är ju väldigt sjukt med tanke på att det sitter/ligger uteliggare i varje korsning. När vi sitter och äter frukosten så kommer en mager tiggare fram till vårt bord och frågar om vi kan ge han pengar till frukost. Jag tycker synd om honom och jag ger han 20 dollar. När klockan är 10:05 är vi framme vid bilen, vi hoppar in och ger oss av ner till det mysiga hamnområdet för att ta lite foton med Miami Vice-tema.

Miami Ink
Efter det så knappar vi in hotellet Ocean's Surf i vår GPS, hotellet Ocean's Surf medverkade i Miami Vice och vi kommer fram dit när klockan är 10:50. Sen bestämmer vi oss för att åka bort till den tatuerarstudio som medverkar i tv-serien Miami Ink. Vi kommer fram till Miami Ink när klockan är 12:00 och vi går in och snackar med två killar om en eventuell tatuering. Det visar sig vara svindyrt, fyra till femhundra dollar för en liten tatuering. I svenska pengar blir det runt 4000 kronor för en liten tatuering och det är det inte värt.

Dags att ta farväl
Vi lämnar tatuerarstudion och tar en glass-paus på en Häagen Dazs-bar. Kim och jag pratar om att lämna tillbaka Mustangen idag och jag känner att det är en bra idé, det är Superbowl i kväll klockan 19:00 och många människor kommer samlas på sportbarer för att se spektaklet och jag är rädd för att bli utan parkering i natt. Så vi åker bort till hotellet för att tömma bilen på allt som vi haft med oss och vi kört sedan bort till Miamis internationella flygplats. När klockan är 13:40 stänger jag av motorn till den bil som jag önskar att jag ägde, hon har fungerat felfritt i tre och en halv vecka och jag lämnar henne utan att vända mig om. Min älskling är nu i främmande händer och jag ser henne aldrig mer igen. 

Det blev 822 mil
Vi plockade ut henne i San Francisco och då stod mätarställningen på 38475,9 kilometer, idag visade mätarställningen 46695.1 kilometer. Men andra ord, vi har kört 8220 kilometer eller 822 svenska mil. Hon drog 8 liter på 10 mil på slutet, som värst drog hon 15 liter på 10 mil. Efter att ha lämnat älsklingen på den ena sidan av flygplatsen tar vi ett metrotåg till andra sidan flygplatsen och till inrikesflygen. Vi letar oss fram till Delta Airlines eftersom vi flyger med dem till New York på onsdag, om planet inte ställs det vill säga.

Snöstorm
Alla tv-kanaler sänder från snöstormen som befinner sig över Chicago och som tydligen ska dra in över New York. Väl framme vid Delta Airlines hittar vi på en kvinna som svarar på våra frågor om inställda plan och om storleken på handbagaget. Nöjda med svaren tar vi en taxi från flygplatsen när klockan är 14:15, vi talar om för taxiföraren att vi vill till marinan. Han börjar prata med oss och han undrar vart vi kommer ifrån, när han får reda på att vi är från Sverige berättar han att han har varit i Stockholm och Göteborg. När vi kommer fram till marinan visar taxametern 33 dollar, vi betalar och går till en av restaurangerna som finns i gallerian.

Mat
Klockan är 14:50 när vi slår oss ner och äter, jag beställde gyros som inte var något vidare. När klockan är 15:45 är vi tillbaka på skit-hotellet, vi packar om lite i våra resväskor och jag slänger lite kläder för att försöka få ner vikten på resväskan. När jag väger den så visar vågen 20 kilo så jag har tre kilo till övers, sen går jag ner till lonbyn på hotellet för att blogga den här texten. I kväll ska vi gå ner till marinan för att kolla hur mycket folk som kollar på superbowl och jag kommer förmodligen ta en Miami Vice-drink utan alkohol.

- Ocean Surf Hotell...

- Rosa och turkosa, snyggt! 

- Tjusig...

- Volvo...

- Miami Ink...

- Lät kraftfull...

- Tar farväl...

- Lite taxibilar...

- Gyros...

- Det gör jag och hit ska jag åka snart igen...

- Miamis sämsta hotell...

torsdag 29 januari 2015

USA-resan 2015-01-28

Pensacola, Florida
Vi vaknar av mobillarmet när klockan är 07:00 och vi packar ihop allt som ska ner i våra resväskor som är fyllda till bristningsgränsen med kläder. Vi rullar ut från hotellets parkering i staden Pensacola när klockan är 08:30. Frukosten intas idag klockan 08:55 på McDonalds - för ovanlighetens skull. Vi kör en massa mil på tråkig motorväg, det är 70 mph för det mesta så att plöja några mil går rätt fort. Den slöa V6:an känns riktigt pigg vid omkörningar, det verkar som vridet finns vid höga varv. När klockan är 11:10 tankar vi för 165 kronor och det ger oss 29 liter, vi brukar tanka när mätaren visar halv tank. Det är därför som vi tankar så ofta, tanken rymmer annars 60 liter. När klockan är 11:30 byter vi till USAs fjärde och sista tidszon och vi ligger nu bara sex timmar efter Sverige, jag hoppas att man inte blir allt för jetlaggad när man kommer hem.

Vargjakten
På tal om hemma så ser jag att vargjakten fortsätter trots att man redan skjutit 20 djur, dom vidriga jägarna tystar ner hur många djur man skjutit för att kunna få skjuta fler. Att jägarna inte kan hålla sig från tjuvjakt visste vi ju redan. Jag läser också om Apple och deras sjuka rekordförsäljning, dom har sålt 75 miljoner iPhone 6 på fyra månader och har nu sålt en miljard IOS-enheter. Apple har nu 175 miljarder dollar i sin plånbok, ja du läste rätt, dom har 175 miljarder dollar till övers - sjukt.

En BP-mack
När klockan är 12:15 tar vi en bensträckare på en gammal BP-mack och när klockan är 13:35 så slutar vi köra österut som vi gjort i flera dagar. Nu pekar kompassen ständigt åt söder, vi åker alltså söderut i delstaten Florida och vi är nu på väg rakt mot Miami. Klockan 15:10 är det mat på Fice Guys Burgers and Fries och när klockan är 16:45 rullar vi in i Orlando. Vi kör vidare och när klockan är 18:20 sitter vi på ett McDonalds, jag tar en liten varm choklad, bara för att använda Mcdonalds wi-fi. Kim och jag bokar ett rum på Super 8 i staden Kissimmee.

Tvättar kläder
Vi kommer fram till motellet när klockan är 19:05, rummet vi får stinker av cigarettrök som om en kedjerökare bott på rummet i tvåhundra år. När klockan är 19:30 befinner jag mig på ett sådant där ställe där man tvättar kläder på och som man brukar se på amerikanska tv-program. Stället har inte renoverats på åttio år och jag funderar på om inte mina smutskläder inte var mer rena innan jag tvättar dom. Medans jag springer omkring som en yr höna inne på "tvätt-o-maten" för att växla till mig dollar till tvättmaskinerna så ser jag att dom har arkadspel, döm om min förvåning när jag ser ett Donkey Kong från 1981. Skicket på detta Donkey Kong är nästan i nyskick. Jag vill bara dra ur strömkabeln, släpa ut den på ryggen och försöka lägga in den i baksätet på Mustangen. Men jag lägger band på mig, polisen verkar vara ganska hårda här. När tvätten är klar slänger jag in den i en gammal torktumlare som förmodligen härstammar ifrån tvättstugan i tv-serien "Kvinnofängelset".

Donkey Kong
Jag går tillbaka till Donkey Kong för att spela mer, jag matar den gamla, men ack så fina maskinen, med mina 25-centare som om domedagen var här. Jag klarar inte första banan, lite småsur trampar jag in till receptionen till vårt motell för att fråga dom som jobbar där om det finns en chans att få byta ut cigarettrummet. Det visar sig att det inte är några problem, jag hämtar Kim som stannat kvar i rökrummet och vi tar oss till det nya rummet som är betydligt fräschare. Sen går jag tillbaka till "tvätt-o-maten" för att kolla om tvätten är torr, det är den inte så jag matar Beas torktummlare med en till 25-centare samtidigt som jag spelar mer Donkey Kong.

Handlar vatten
Sen går jag in i en butik som ligger vägg i vägg med "tvätt-o-maten" för att köpa lite vatten till mig och Kim i morgon. När tvätten äntligen är klar går jag tillbaka till rummet genom mörka kvarter, småskumma personer står och röker på utanför den butik som jag nyss handlat vatten på. Jag är inte rädd men jag är ständigt på min vakt, vilket är synd. Väl tillbaka på rummet sover Kim, hon fryser trots att värmefläkten under fönstret har stått på max under den tid jag tvättade mina kläder. Jag som älskar värme tycker nästan att det för varmt på rummet, hoppas Kim inte är på väg att bli sjuk.

Mot Miami
Nu är det onsdag-kväll här och klockan är 22:30, i Sverige är klockan 04:30 och torsdag morgon. Det är dags för den obligatoriska duschen och sen ska jag sova. I morgon ska vi köra till Miami, det är bara 35 mil dit och det känns som en bagatell med tanke på hur långt vi kört som senaste dagarna. Nu väntar 20-30 gradig värme i flera dagar innan det är dags att flyga till New York - i snöstorm. Tack för att du läser...

Kört 717 mil
Mätarställning start: 38475 km
Mätarställning nu: 45646 km
Totalt antal km: 7171 km

- Här i Pensacola bodde vi i natt...

- En BP-mack...

- Gammla fina British-Petrolium loggan

- Mil efter mil på sån här motorväg...

- Vi byter kurs, från österut till söder...

- Kim gillade färgen...

- En svensk lastbil byggd i Virginia, USA...

- Plåtludret ligger och kollar Mustang-stjärt... 

- Där i mitten stod Donkey Kong och fångade mitt hjärta...

- Här står hon utanför det nya rummet...

- Här i Kissimmee, Florida bor vi i natt...

- Tvättar kläder...