Visar inlägg med etikett 2015. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 2015. Visa alla inlägg

söndag 17 februari 2019

Den vackraste reklamfilmen någonsin

Den vackraste muskelbilen enligt mig är Mustangen, varje gång som jag hyr bil i USA så bokar jag en muskelbil i hopp om att få just en Mustang. Det finns alltid en risk att man får en annan amerikansk muskelbil, men jag har haft tur och alltid fått en Mustang. Det är inte bara den vackraste muskelbilen enligt mig, den är otroligt skön att köra och den är otroligt lätt att kontrollera när man sladdar med den. Jag råkade vara lite het på gasen sist och drog på för hårt i regnet, vilket resulterade i världens drift-sladd i en trafikerad korsning.

Det gick bra tack vare att bilen är så otroligt balanserad, kort sagt så älskar jag Mustangen. Ford gjorde för några år sedan den vackraste reklamfilmen jag någonsin sett, proffsföraren Vaughn Gittin Jr körde en Mustang genom några tomma gator i Kina med en sprillans ny Mustang från 2015. Han gör några riktigt snygga sladdar i klippet och allt är så vackert att jag kan kolla på klippet om och om igen.

Reklamfilmen för Ford Mustang 2015 i Kina | Bakom kulisserna på Fords reklamfilm


Den vackraste muskelbilen, här på Route 66 i Kalifornien 2017


Den vackraste muskebilen

lördag 14 november 2015

Tack för allt Madonna

Jag besökte Madonnas konserter i Göteborg både 2009 och 2012 och jag äger nästan alla Madonnas album. Jag var ganska missnöjd med konserten 2012 och för att inte tala om artistens senaste album. Madonna spelar i Stockholm idag lördag, jag kommer inte gå på den konserten. Jag tycker att hon har blivit riktigt usel, hon jobbar med fel producenter och hon skriver musik som inte tilltalar mig längre. Så tack för allt Madonna, det har varit trevligt.

- Här var hon störst, nu är hon usel...

torsdag 27 augusti 2015

Bokat broklättring #2 i Sydney

Den australiensiska dollarn sjönk med över 60 öre natten mellan måndag och tisdag, detta gör ju saker och ting billigare när man bokar vandrarhem och dylikt. Nu är ju jag redan klar med vandrarhemmen men jag hade en broklättring i Sydney kvar att boka och jag passade på att boka den nyss. Tack vare att den australiensiska dollarn sjunkit så pass mycket så sparade jag tvåhundra kronor på att boka den idag. 1934 kronor kostar klättring och fotografering på bron, det här är min andra klättring som jag ska göra när jag kommer ner. Det blir dock min sjätte totalt, det är med andra ord riktigt kul där uppe.

- Detta blir min sjätte broklättring. Foto: bridgeclimb.com

måndag 9 mars 2015

Beställt biljett till Madonnas konsert den 14 november 2015

Den fjortonde november dyker Madonna och hennes Rebel Heart Tour upp i Stockholm. Jag har funderat i flera dagar på om jag ska dit och se konserten i Tele 2-arena eller inte. I natt slog jag dock till, jag bokade en biljett för två tusen kronor, då får jag den bästa platsen - tydligen. Om åtta månader är det dags att åka ner och se henne en sista gång, ja det blir sista gången som jag besöker en Madonna-konsert eftersom jag tycker hon skriver bara sämre och sämre låtar.

- Madonnas Rebel Heart Tour...

tisdag 3 mars 2015

Madonna kommer till Sverige den 14 november 2015

Gårdagens nyhet om att Madonna dyker upp i Sverige den 14 november damp ner som en bomb - hos mig. Madonna väljer att uppträda i Stockholm den här gången i stället för Göteborg som hon gjorde 2009 och 2012. Jag hade turen att se henne båda gångerna i Göteborg och båda gångerna hade jag plats längst fram vid scenen. Den 14 november är det alltså dags för Rebel Heart Tour i Sverige och biljetterna till konserten släpps måndagen den 16 februari och den 9 mars släps hennes nya album Rebel Heart. Jag funderar fortfarande om jag ska åka ner och se henne, men det blir nog så.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen/article20399058.ab


- Madonnas Rebel Heart Tour kommer till Sverige...

måndag 9 februari 2015

Bensinnotan i USA

Har suttit nu på kvällen och gått igenom alla noteringar på hur mycket pengar som vi tankade för, hur många liter vi fick, hur mycket snittpriset per liter hamnade på och hur mycket som Mustangen drog i snitt per mil under vår USA-resa.

Bensinkostnad: 3745 kronor totalt
Antal liter: 681
Snittpris per liter: 5,50 kronor
Drog i snitt: 1,20 liter per mil
Antal körda mil: 822

- Ford Mustang 2014...

torsdag 5 februari 2015

USA-resan 2015-02-05

New York, New York
Vi vaknar klockan 06:00 av rummets klockradio, en tidigare gäst måste ha haft den inställd på det och nu ringer den alltid vid den tiden. Jag lyckas riva halva hotellet innan jag får tyst på skiten, jag antar att i rummen bredvid lyssnade vettskrämda gäster på hur det lät när en grinig farbror gick lös på hotellets inredning. När klockan är 08:00 vaknar vi av mitt mobillarm och vi går ut för att äta frukost på Starbucks som ligger vägg i vägg med hotellet. Sen går vi rakt österut på 103:e gatan från hotellet och kommer fram till Central Park, sen går vi söderut längs med hela Central Park.

Blåser svinkallt
Det blåser skitkallt ute och Kim fryser mer än vad jag gör. Det ligger massor av snö och plogvallar i den annars så vackra parken, vi hittar på den vackra stenbron som vi letat efter och vi tar några kort på den. Sen letar vi reda på 7 Avenyn och går ner till 42 gatan där Times Square ligger. Vi kommer fram till Times Square när klockan är 10:50, vi tar några kort på denna märkliga, fast trevliga plats. Klockan 11:35 tar vi lunch på en pizzeria som ligger ett stenkast från Times Square. Efter maten tar vi en taxi till Manhattans södra udde där färjorna ut till Frihetsgudinnan avgår från, taxiföraren är väldigt trevlig och vi pratar om vädret och om ISIS.

Rigorös säkerhetskontroll
När klockan är 12:20 är vi framme vid Battery Park och taxiresan gick på 19 dollar. Klockan 12:25 går vi fram till biljettkassan till Frihetsgudinnan, vi visar upp vårt förbetalda kvitto i kassan och får våra biljetter utskrivna. Sen går vi bort till ett stort tält som huserar en säkerhetskontroll, det är samma säkerhetskontroll som på vilken flygplats som helst. Jag blir ganska förvånad av den hårda säkerhetskontrollen, jag gissar att dom är rädd om sin Frihetsgudinna.

357 trappsteg
Vi går ombord på en av färjorna som sedan avgår klockan klockan 12:50. Färjan ut till Frihetsgudinnan tar cirka 15 minuter, vi går i land och jag tycker att Frihetsgudinnan är mindre än vad jag föreställt mig. Vi går igenom en andra säkerhetskontroll och sen startar ett konditionstest utan dess like. Smala spiraltrappor med 357 trappsteg tar oss ända upp i statyns krona, det är väldigt små fönster här uppe och man ser knappt något av marken eller Manhattan.

Frihetsgudinnan
Det svajar ganska duktigt i kronan som även den var betydligt mindre än vad jag trott, vi tar några kort och sen bestämmer vi oss för att gå ner igen. Jag tycker att det var värt varenda öre att klättra ända upp och nu kan man ju skryta om att man gått alla trappsteg upp till kronan i Frihetsgudinnan. Väl nere på fast mark igen passerar vi souvenirbutiken där jag handlar två fina t-shirts för 59 dollar. När klockan är 14:30 ställer vi oss i kön till färjan som avgår fem minuter senare, vi behöver inte vänta länge i den svinkalla isvinden som blåser här ute vilket vi är tacksamma för.

Flatiron Building
Färjan hämtar folk på Ellis Island innan den vänder och tar oss tillbaka till Battery Park på Manhattan. Klockan 15:15 går vi av färjan och äter en bit pizza - igen. Vi vinkar till oss en taxi som tar oss till huset som medverkar i tv-serien "Vänner". Det är  bara Kim som vill se det huset vill jag poängtera och understryka, jag är bara tokig i Miami Vice. Vi når "Vänner-huset" när klockan är 16:00, sen hoppar vi in i en till taxi för att åka till Flatiron Building och dit kommer vi klockan 16:15.

Åker hem
Sen tar vi en fika på Starbucks och sen känner vi oss klara för idag, vi vinkar till oss en taxi som kör oss till korsningen som ligger på 103:e gatan och Broadway. Klockan 17:35 är vi hemma, trötta och stelfrusna efter att gått omkring i ett svinkallt New York. Jag tar en varm dusch och sen glor jag på tv, det blir en slappar-kväll. I morgon ska vi åka hem till jätteroliga Sverige (ironisk) och det känns skittråkigt, jag skulle hellre flyga tillbaka till Miami. Jag längtar inte hem - som vanligt. Att resa är det bästa jag vet och nu ska jag jobba ett helt år innan jag kommer iväg igen. Tack för att du läser...

- Inplogad bil...

- Central Park i snö...

- Fin byggnad...

- Central Park...

- Det var iskallt...

- Central Park och bron i "The Pond"...

- Mat

- Ville bli fotad...

- The Times Square...

- The Times Square...

- Söta ekorrar vid Battery Park...

- Frihetsgudinnan...

- Kronan på Frihetsgudinnan...

- Högsta skyskrapan är The Freedom Tower...

- Så söta...

- Byggnaden från tv-serien "Vänner"

- Flatiron Building...

söndag 1 februari 2015

USA-resan 2015-02-01

Miami, Florida
Vi vaknar 08:30 av mobillarmet idag, både jag och Kim har sovit dåligt. Vårt rum ligger precis ovanför en uteplats till ett annat hotell där en orkester spelar jazz fram till klockan 23:00. Sängen är på tok för liten och man sover dåligt varje natt. Men nog om gnäll, för jag är i paradiset och dagarna här i Miami rusar fram - så klart. Det är 25 grader varmt varje dag, det var dock 30 grader dagligen när jag befann mig här år 2012-13. Kim och jag går iväg till det McDonalds som ligger ett stenkast från vårt hotell för att äta frukost när klockan är 09:25.

Superbowl
Det är Superbowl idag och att få en parkering i kväll blir nog svårt. Jag läser att en 30 sekunder lång reklamfilm under Superbowl kostar 37 miljoner kronor, det är ju väldigt sjukt med tanke på att det sitter/ligger uteliggare i varje korsning. När vi sitter och äter frukosten så kommer en mager tiggare fram till vårt bord och frågar om vi kan ge han pengar till frukost. Jag tycker synd om honom och jag ger han 20 dollar. När klockan är 10:05 är vi framme vid bilen, vi hoppar in och ger oss av ner till det mysiga hamnområdet för att ta lite foton med Miami Vice-tema.

Miami Ink
Efter det så knappar vi in hotellet Ocean's Surf i vår GPS, hotellet Ocean's Surf medverkade i Miami Vice och vi kommer fram dit när klockan är 10:50. Sen bestämmer vi oss för att åka bort till den tatuerarstudio som medverkar i tv-serien Miami Ink. Vi kommer fram till Miami Ink när klockan är 12:00 och vi går in och snackar med två killar om en eventuell tatuering. Det visar sig vara svindyrt, fyra till femhundra dollar för en liten tatuering. I svenska pengar blir det runt 4000 kronor för en liten tatuering och det är det inte värt.

Dags att ta farväl
Vi lämnar tatuerarstudion och tar en glass-paus på en Häagen Dazs-bar. Kim och jag pratar om att lämna tillbaka Mustangen idag och jag känner att det är en bra idé, det är Superbowl i kväll klockan 19:00 och många människor kommer samlas på sportbarer för att se spektaklet och jag är rädd för att bli utan parkering i natt. Så vi åker bort till hotellet för att tömma bilen på allt som vi haft med oss och vi kört sedan bort till Miamis internationella flygplats. När klockan är 13:40 stänger jag av motorn till den bil som jag önskar att jag ägde, hon har fungerat felfritt i tre och en halv vecka och jag lämnar henne utan att vända mig om. Min älskling är nu i främmande händer och jag ser henne aldrig mer igen. 

Det blev 822 mil
Vi plockade ut henne i San Francisco och då stod mätarställningen på 38475,9 kilometer, idag visade mätarställningen 46695.1 kilometer. Men andra ord, vi har kört 8220 kilometer eller 822 svenska mil. Hon drog 8 liter på 10 mil på slutet, som värst drog hon 15 liter på 10 mil. Efter att ha lämnat älsklingen på den ena sidan av flygplatsen tar vi ett metrotåg till andra sidan flygplatsen och till inrikesflygen. Vi letar oss fram till Delta Airlines eftersom vi flyger med dem till New York på onsdag, om planet inte ställs det vill säga.

Snöstorm
Alla tv-kanaler sänder från snöstormen som befinner sig över Chicago och som tydligen ska dra in över New York. Väl framme vid Delta Airlines hittar vi på en kvinna som svarar på våra frågor om inställda plan och om storleken på handbagaget. Nöjda med svaren tar vi en taxi från flygplatsen när klockan är 14:15, vi talar om för taxiföraren att vi vill till marinan. Han börjar prata med oss och han undrar vart vi kommer ifrån, när han får reda på att vi är från Sverige berättar han att han har varit i Stockholm och Göteborg. När vi kommer fram till marinan visar taxametern 33 dollar, vi betalar och går till en av restaurangerna som finns i gallerian.

Mat
Klockan är 14:50 när vi slår oss ner och äter, jag beställde gyros som inte var något vidare. När klockan är 15:45 är vi tillbaka på skit-hotellet, vi packar om lite i våra resväskor och jag slänger lite kläder för att försöka få ner vikten på resväskan. När jag väger den så visar vågen 20 kilo så jag har tre kilo till övers, sen går jag ner till lonbyn på hotellet för att blogga den här texten. I kväll ska vi gå ner till marinan för att kolla hur mycket folk som kollar på superbowl och jag kommer förmodligen ta en Miami Vice-drink utan alkohol.

- Ocean Surf Hotell...

- Rosa och turkosa, snyggt! 

- Tjusig...

- Volvo...

- Miami Ink...

- Lät kraftfull...

- Tar farväl...

- Lite taxibilar...

- Gyros...

- Det gör jag och hit ska jag åka snart igen...

- Miamis sämsta hotell...

torsdag 29 januari 2015

USA-resan 2015-01-28

Pensacola, Florida
Vi vaknar av mobillarmet när klockan är 07:00 och vi packar ihop allt som ska ner i våra resväskor som är fyllda till bristningsgränsen med kläder. Vi rullar ut från hotellets parkering i staden Pensacola när klockan är 08:30. Frukosten intas idag klockan 08:55 på McDonalds - för ovanlighetens skull. Vi kör en massa mil på tråkig motorväg, det är 70 mph för det mesta så att plöja några mil går rätt fort. Den slöa V6:an känns riktigt pigg vid omkörningar, det verkar som vridet finns vid höga varv. När klockan är 11:10 tankar vi för 165 kronor och det ger oss 29 liter, vi brukar tanka när mätaren visar halv tank. Det är därför som vi tankar så ofta, tanken rymmer annars 60 liter. När klockan är 11:30 byter vi till USAs fjärde och sista tidszon och vi ligger nu bara sex timmar efter Sverige, jag hoppas att man inte blir allt för jetlaggad när man kommer hem.

Vargjakten
På tal om hemma så ser jag att vargjakten fortsätter trots att man redan skjutit 20 djur, dom vidriga jägarna tystar ner hur många djur man skjutit för att kunna få skjuta fler. Att jägarna inte kan hålla sig från tjuvjakt visste vi ju redan. Jag läser också om Apple och deras sjuka rekordförsäljning, dom har sålt 75 miljoner iPhone 6 på fyra månader och har nu sålt en miljard IOS-enheter. Apple har nu 175 miljarder dollar i sin plånbok, ja du läste rätt, dom har 175 miljarder dollar till övers - sjukt.

En BP-mack
När klockan är 12:15 tar vi en bensträckare på en gammal BP-mack och när klockan är 13:35 så slutar vi köra österut som vi gjort i flera dagar. Nu pekar kompassen ständigt åt söder, vi åker alltså söderut i delstaten Florida och vi är nu på väg rakt mot Miami. Klockan 15:10 är det mat på Fice Guys Burgers and Fries och när klockan är 16:45 rullar vi in i Orlando. Vi kör vidare och när klockan är 18:20 sitter vi på ett McDonalds, jag tar en liten varm choklad, bara för att använda Mcdonalds wi-fi. Kim och jag bokar ett rum på Super 8 i staden Kissimmee.

Tvättar kläder
Vi kommer fram till motellet när klockan är 19:05, rummet vi får stinker av cigarettrök som om en kedjerökare bott på rummet i tvåhundra år. När klockan är 19:30 befinner jag mig på ett sådant där ställe där man tvättar kläder på och som man brukar se på amerikanska tv-program. Stället har inte renoverats på åttio år och jag funderar på om inte mina smutskläder inte var mer rena innan jag tvättar dom. Medans jag springer omkring som en yr höna inne på "tvätt-o-maten" för att växla till mig dollar till tvättmaskinerna så ser jag att dom har arkadspel, döm om min förvåning när jag ser ett Donkey Kong från 1981. Skicket på detta Donkey Kong är nästan i nyskick. Jag vill bara dra ur strömkabeln, släpa ut den på ryggen och försöka lägga in den i baksätet på Mustangen. Men jag lägger band på mig, polisen verkar vara ganska hårda här. När tvätten är klar slänger jag in den i en gammal torktumlare som förmodligen härstammar ifrån tvättstugan i tv-serien "Kvinnofängelset".

Donkey Kong
Jag går tillbaka till Donkey Kong för att spela mer, jag matar den gamla, men ack så fina maskinen, med mina 25-centare som om domedagen var här. Jag klarar inte första banan, lite småsur trampar jag in till receptionen till vårt motell för att fråga dom som jobbar där om det finns en chans att få byta ut cigarettrummet. Det visar sig att det inte är några problem, jag hämtar Kim som stannat kvar i rökrummet och vi tar oss till det nya rummet som är betydligt fräschare. Sen går jag tillbaka till "tvätt-o-maten" för att kolla om tvätten är torr, det är den inte så jag matar Beas torktummlare med en till 25-centare samtidigt som jag spelar mer Donkey Kong.

Handlar vatten
Sen går jag in i en butik som ligger vägg i vägg med "tvätt-o-maten" för att köpa lite vatten till mig och Kim i morgon. När tvätten äntligen är klar går jag tillbaka till rummet genom mörka kvarter, småskumma personer står och röker på utanför den butik som jag nyss handlat vatten på. Jag är inte rädd men jag är ständigt på min vakt, vilket är synd. Väl tillbaka på rummet sover Kim, hon fryser trots att värmefläkten under fönstret har stått på max under den tid jag tvättade mina kläder. Jag som älskar värme tycker nästan att det för varmt på rummet, hoppas Kim inte är på väg att bli sjuk.

Mot Miami
Nu är det onsdag-kväll här och klockan är 22:30, i Sverige är klockan 04:30 och torsdag morgon. Det är dags för den obligatoriska duschen och sen ska jag sova. I morgon ska vi köra till Miami, det är bara 35 mil dit och det känns som en bagatell med tanke på hur långt vi kört som senaste dagarna. Nu väntar 20-30 gradig värme i flera dagar innan det är dags att flyga till New York - i snöstorm. Tack för att du läser...

Kört 717 mil
Mätarställning start: 38475 km
Mätarställning nu: 45646 km
Totalt antal km: 7171 km

- Här i Pensacola bodde vi i natt...

- En BP-mack...

- Gammla fina British-Petrolium loggan

- Mil efter mil på sån här motorväg...

- Vi byter kurs, från österut till söder...

- Kim gillade färgen...

- En svensk lastbil byggd i Virginia, USA...

- Plåtludret ligger och kollar Mustang-stjärt... 

- Där i mitten stod Donkey Kong och fångade mitt hjärta...

- Här står hon utanför det nya rummet...

- Här i Kissimmee, Florida bor vi i natt...

- Tvättar kläder...

lördag 17 januari 2015

USA-resan 2015-01-16

San Francisco, Kalifornien
Vi vaknade klockan 05:30 idag. Nej, det där var ju inte sant. Kim vaknade klockan 05:30 idag och sedan väckte hon mig. Men det var faktiskt bra att hon gjorde det för jag ligger efter med bloggen. Vårt trådlösa internet på hotellet slutade precis fungera när jag hade postat texten på bloggen igår kväll och jag försökte i en timme med att koppla upp mig för att lägga till bilder till inlägget - utan resultat. Sur och trött gick jag och la mig vid 22-tiden med en gnagande känsla, jag avskyr nämligen att komma efter med bloggen.

Efter att ha blivit väckt klev jag alltdå upp för att försökta posta bilder i bloggen, jag kom ut på nätet med det var segt. Kim och jag bestämde oss för att vi skulle lämna San Francisco bakom oss idag, vi har varit här sedan i måndags kväll och tre dagar räckte gott och väl. Hotellrummet är betalt till lördag morgon men vi kände att vi ville se något nytt. Vi satte igång med att googla småstäder efter vår resväg för att boka ett boende och vi hittar ett hotell i byn San Simeon som vi bokar. Hotellet heter Courtesy Inn (courtesyinns.com) och en natt för två vuxna kostade cirka 400 kronor.

San Francisco - Los Angeles via Highway 1
Klockan 08:20 checkade jag ut oss från det hotell som varit vårt hem söder om San Francisco. Hotellet ligger väldigt nära flygplatsen utan att man blir störd av några flygplan. Hyrbilsfirman Alamo, där vi hämtade ut Mustangen, ligger precis vid flygplatsen så hotellet hade bra läge tycker jag. Tio minuter efter att jag checkat ut rullar vi in på det McDonalds som vi ätit frukost på den här veckan, det blir en smörgås med en kopp varm choklad. Efter frukosten började vi söka i GPSen efter städer och byar längs den berömda kustvägen Highway One, eller California 1 som den också heter.

Efter att ha kört lite fel så hittar vi till slut på rätt väg och dessutom så körde vi söderut, vilket man ska göra om man kör från San Francisco ner till Los Angeles. Efter ett par timmars trevlig bilkörning så börjar vägen följa havet och dessutom göra skäl för sitt rykte. Jag körde här i december 2012 men på natten, taskig planering som jag nu tog igen med råge. När klockan är 10:25 når vi en liten fyr som heter Pigeon Point Light House som vi stannar till vid, vi tar några kort och drar sedan vidare.

Santa Cruz
Klockan 11:15 rullar den galloperande kusen (vår Mustang) in i klassiska Santa Cruz, jag minns Santa Cruz från min förra USA-resa (2012) som en mysig liten håla och det var den idag också. Jag och Kim, som vid det här laget, är riktiga Starbucks-knarkare letade efter ett Starbucks som om det var det sista vi gjorde eller som om jorden skulle gå under. Vi passerar en biltvätt på den breda gatan som går rakt igenom Santa Cruz och när jag svänger in på en stor fyrkantig parkering med butiker runt omkring så skriker Kim till av förtjusning. Starbucks vrålar hon och båda får känslan av att ha vunnit på lotto. Som två fjantiga fjortonåringar springer vi in på Starbucks för en fika, vi tar med oss fikat och sätter oss ute i solen som är riktigt varm.

Tjugo plusgrader visar termometern i bilen. På tal om bilen, eftersom jag såg en biltvätt tidigare så bestämmer jag att det är dags för en att tvätta bilen när klockan är 12, att åka omkring i en lortig bil på semestern fungerar ju inte. Jag betalar åtta dollar (64 kronor) i automaten intill biltvätten, tar mina polletter och spolar av älsklingen med varmt vatten för att sedan ge henne ett ordentligt skumbad och när jag spolar av henne så skiner hon som en sol. Nya doftgranar är inhandlade och nu ska jag bara leta efter något att putsa rutorna med. Jag är kär i vår hyrbil, men det är inget som jag kommer söka hjälp för. Haha! Efter att ha tvättat kusen ordentligt så lämnar vi Santa Cruz bakom oss. 

Klockan 13:00 närmar jag mig en lång nedförsbacke som känns bekant, för två år sedan när jag körde här hittade jag en bensinstation i slutet av den här nerförsbacken. Bensinstationen står kvar så jag svänger in för att gå på toa och för att tanka lite. Jag tankar upp vår hyrbil med  6,819 gallons (25 liter) för $18 (144 kronor) Macken ligger som sagt i en lång brant nedförsbacke på höger sida, före en högersväng och bakom den lilla bensinstationen kan man se havet. Va kul att jag kom ihåg den där platsen tänker jag när jag kör ut från området.

Monterey
Nästa ställe på vår resväg heter Monterey och där hamnar vi när klockan är 13:20, jag tar kort på den sandstrand som tycks vara lika lång som den lilla staden. Det är väldigt vackert längs med hela Highway One, massor med serpentinvägar längs med kusten och med en utsikt som slår allt, jag tycker till och med att den är vackrare än Great Ocean Road som är den kustväg som ligger utanför Melbourne i Australien. Längs med vägen finns små parkeringsfickor som man kan stanna på för att fota omgivningen, jag och Kim har stannat vid flera av dessa och vi har fått en hel del fina foton.

Klockan 13:15 är det toapaus, en bensträckare samt en glass-stund i en liten håla som heter Carmel och ligger längs med kustvägen. När klockan slår 14:40 kommer vi till en av Highway Ones bästa höjdpunkter, nämligen Bixby Bridge som stod klart år 1932. Jag och Kim stannar först på den norra sidan för att fota bron och sen kör vi över till den södra sidan för att fota mer. Jag tar också några panorama foton på den välkända bron.

Klockan 15:20 når vi Big Sur som verkar vara som en stugby med butiker och motell, det anmärkningsvärda att den här stugbyn ligger vackert beläget i en otroligt vacker skog och jag säger till Kim att här skulle man vandra. När klockan slår 16 så angör vi en liten håla med det anmärkningsvärda namnet Lucia och här ligger Lucia Lodge som är en restaurang.

Kim som är hungrig vill att vi stannar och äter middag här - vilket vi också gör. Vi trycker i oss hamburgare med strips, jag passar på att gå på toaletten för att sedan fara vidare. Det är nu som Highway One levererar, lägger i en högre växel och lämnar två tjocka svenskar med hackorna nere på golvet (gud förbjude om det kommer saliv på golvet i bilen) Att försöka sig på med att beskriva Highway One med text är svårt, för att inte säga omöjligt. Det skulle räcka om mina bilder kunde få dig att förstå hälften av hur vackert det egentligen är här. 

San Simeon
Solen hinner gå ner innan vi till slut kommer fram till vårt hotell som vi bokade i morse för klockan 17:50 parkerar jag kusen framför Courtesy Inn i den lilla staden San Simeon. Vi går in till receptionen och där får vi paserkortet som passar till rum 240. Båda är trötta efter en dag i bilen men när vi får se rummet blir vi glada. Det här är rena lyxhotellet om man jämför med det hotell vi hade i San Francisco. Jag tar och sätter mig ber med min telefon för att blogga och Kim går och sover. Vi har nu 40 mil kvar till Los Angeles, men vi kommer inte att åka dit i morgon utan vi ska köra sakta på Highway One. Det finns massor av fin kustväg kvar att stanna och fota på. Tack för att du läser...

- Vårt hotell i södra San Francisco...

- Vi körde fel...

- Fika på Starbucks i Santa Cruz...

- Blir hemma och VABar idag (Vård Av Bil)

- The King of the Road...

- Till min kollega Hoff...

- Här tankade vi...

- Toa och glasspaus...

- Full galopp...

- Highway One...

- Klassiska bron Bixby från norra sidan...

- Vackra Bixby från södra sidan...

- Detta kort är taget från en restaurang vi åt på i byn Lucia...

- Grymt imponerande...

- Highway One eller California 1...

- Hon är bra fin...

- God natt...