All Inclusive (Blu-ray)

All inclusive

Komedi | 2017 | 1h 29 minuter

Strax före Inger och hennes familj ska resa till Kroatien kommer hon på sin man med att vara otrogen och när charterplanet väl lyfter finns bara en olycklig Inger och hennes två vuxna döttrar Malin och Tove med på resan. I Kroatien dröjer det inte länge förrän systrarnas rivalitet om deras mamma ställer till med problem, båda döttrarna anser sig veta vad som är bäst för sin ledsna mor. För att försöka pigga upp sin mamma så betalar Tove sitt egna one-night stand, Antonio, för att ta med Inger på dejt och det hela spårar ur så klart.

Jag är inget stort fan av svenska filmer nu för tiden, men jag har dock gillat filmens trailer. Manuset är fruktansvärt bra, originellt och filmen är inte förutsägbar. Skådespelarna gör ett otroligt bra jobb och filmen dyker aldrig i något tempo. Filmens har ett väldigt fint budskap, att man ser bra ut trots att man är gammal och rynkig. Jag älskar All inclusive.

Skådespelare: Suzanne Reuter, Liv Mjönes, Jennie Silfverhjelm

- All Inclusive | Betyg: 5 av 5 vargar

Midnight Sun (Bio)

Jag var och såg filmen Midnight Sun på bio idag, filmen handlar om den sjutton år gamla Katie som vuxit upp med sjukdomen Xeroderma Pigmentosum. I sjukdomens mest extrema form är all exponering för solljus förbjuden, även liten mängd. Det här innebär att Katie håller sig inomhus på dagarna och det är först på nätterna som hon kan lämna huset som hon och hennes far bor i. En kväll, när hon sitter och spelar gitarr vid en tågstation, träffar hon på Charlie som hon spanat på i flera år - från sitt fönster. Dom inleder en sommar-romans, men Katie väljer att hålla tyst om hennes sjukdom och en natt glömmer hon bort klockan.

Jag gillar filmen, man dras med in i Charlies och Katies känslor för varandra och när alla i biosalongen börjar gråta så börjar även jag att gråta. Skådespelarna gör ett utmärkt jobb och manuset är helt okej, filmen är väldigt snyggt filmat. Musiken är underbar och den gör det inte lättare att hålla tillbaka tårarna. Se den.

Midnight Run Trailer

- Betyg: 4 av 5 vargar

Augusti blir en grym biomånad

Augusti verkar bli en grym biomånad, i alla fall om man är en gammal farbror som mig. Den sextonde augusti kommer filmen om F1-föraren Ronnie Petersen, jag har tjatat hål i huvudet på min vän Adam om att jag vill ha en film om Ronnie i samma anda som Rush. Den 25 augusti dyker Terminator 2: Judgement Day från 1991 upp på bio igen, den här gången i 3D. Men det hänger på SF om dom kommer att visa den överhuvud taget. Det här är i alla fall två filmer som jag inte kommer att missa.

https://www.sf.se/nyhet/NCG88642/se-de-forsta-bilderna-fran-superswede-en-film-om-ronnie-peterson

https://www.moviezine.se/nyheter/terminator-2-tillbaka-i-3d-har-ar-trailern

USA-resan 2015-01-16

San Francisco, Kalifornien

Vi vaknade klockan 05:30 idag. Nej, det där var ju inte sant. Kim vaknade klockan 05:30 idag och sedan väckte hon mig. Men det var faktiskt bra att hon gjorde det för jag ligger efter med bloggen. Vårt trådlösa internet på hotellet slutade precis fungera när jag hade postat texten på bloggen igår kväll och jag försökte i en timme med att koppla upp mig för att lägga till bilder till inlägget - utan resultat. Sur och trött gick jag och la mig vid 22-tiden med en gnagande känsla, jag avskyr nämligen att komma efter med bloggen.

Efter att ha blivit väckt klev jag alltdå upp för att försökta posta bilder i bloggen, jag kom ut på nätet med det var segt. Kim och jag bestämde oss för att vi skulle lämna San Francisco bakom oss idag, vi har varit här sedan i måndags kväll och tre dagar räckte gott och väl. Hotellrummet är betalt till lördag morgon men vi kände att vi ville se något nytt. Vi satte igång med att googla småstäder efter vår resväg för att boka ett boende och vi hittar ett hotell i byn San Simeon som vi bokar. Hotellet heter Courtesy Inn (courtesyinns.com) och en natt för två vuxna kostade cirka 400 kronor.

San Francisco - Los Angeles via Highway 1

Klockan 08:20 checkade jag ut oss från det hotell som varit vårt hem söder om San Francisco. Hotellet ligger väldigt nära flygplatsen utan att man blir störd av några flygplan. Hyrbilsfirman Alamo, där vi hämtade ut Mustangen, ligger precis vid flygplatsen så hotellet hade bra läge tycker jag. Tio minuter efter att jag checkat ut rullar vi in på det McDonalds som vi ätit frukost på den här veckan, det blir en smörgås med en kopp varm choklad. Efter frukosten började vi söka i GPSen efter städer och byar längs den berömda kustvägen Highway One, eller California 1 som den också heter.

Efter att ha kört lite fel så hittar vi till slut på rätt väg och dessutom så körde vi söderut, vilket man ska göra om man kör från San Francisco ner till Los Angeles. Efter ett par timmars trevlig bilkörning så börjar vägen följa havet och dessutom göra skäl för sitt rykte. Jag körde här i december 2012 men på natten, taskig planering som jag nu tog igen med råge. När klockan är 10:25 når vi en liten fyr som heter Pigeon Point Light House som vi stannar till vid, vi tar några kort och drar sedan vidare.

Santa Cruz

Klockan 11:15 rullar den galloperande kusen (vår Mustang) in i klassiska Santa Cruz, jag minns Santa Cruz från min förra USA-resa (2012) som en mysig liten håla och det var den idag också. Jag och Kim, som vid det här laget, är riktiga Starbucks-knarkare letade efter ett Starbucks som om det var det sista vi gjorde eller som om jorden skulle gå under. Vi passerar en biltvätt på den breda gatan som går rakt igenom Santa Cruz och när jag svänger in på en stor fyrkantig parkering med butiker runt omkring så skriker Kim till av förtjusning. Starbucks vrålar hon och båda får känslan av att ha vunnit på lotto. Som två fjantiga fjortonåringar springer vi in på Starbucks för en fika, vi tar med oss fikat och sätter oss ute i solen som är riktigt varm.

Tjugo plusgrader visar termometern i bilen. På tal om bilen, eftersom jag såg en biltvätt tidigare så bestämmer jag att det är dags för en att tvätta bilen när klockan är 12, att åka omkring i en lortig bil på semestern fungerar ju inte. Jag betalar åtta dollar (64 kronor) i automaten intill biltvätten, tar mina polletter och spolar av älsklingen med varmt vatten för att sedan ge henne ett ordentligt skumbad och när jag spolar av henne så skiner hon som en sol. Nya doftgranar är inhandlade och nu ska jag bara leta efter något att putsa rutorna med. Jag är kär i vår hyrbil, men det är inget som jag kommer söka hjälp för. Haha! Efter att ha tvättat kusen ordentligt så lämnar vi Santa Cruz bakom oss. 

Klockan 13:00 närmar jag mig en lång nedförsbacke som känns bekant, för två år sedan när jag körde här hittade jag en bensinstation i slutet av den här nerförsbacken. Bensinstationen står kvar så jag svänger in för att gå på toa och för att tanka lite. Jag tankar upp vår hyrbil med  6,819 gallons (25 liter) för $18 (144 kronor) Macken ligger som sagt i en lång brant nedförsbacke på höger sida, före en högersväng och bakom den lilla bensinstationen kan man se havet. Va kul att jag kom ihåg den där platsen tänker jag när jag kör ut från området.

Monterey

Nästa ställe på vår resväg heter Monterey och där hamnar vi när klockan är 13:20, jag tar kort på den sandstrand som tycks vara lika lång som den lilla staden. Det är väldigt vackert längs med hela Highway One, massor med serpentinvägar längs med kusten och med en utsikt som slår allt, jag tycker till och med att den är vackrare än Great Ocean Road som är den kustväg som ligger utanför Melbourne i Australien. Längs med vägen finns små parkeringsfickor som man kan stanna på för att fota omgivningen, jag och Kim har stannat vid flera av dessa och vi har fått en hel del fina foton.

Klockan 13:15 är det toapaus, en bensträckare samt en glass-stund i en liten håla som heter Carmel och ligger längs med kustvägen. När klockan slår 14:40 kommer vi till en av Highway Ones bästa höjdpunkter, nämligen Bixby Bridge som stod klart år 1932. Jag och Kim stannar först på den norra sidan för att fota bron och sen kör vi över till den södra sidan för att fota mer. Jag tar också några panorama foton på den välkända bron.

Klockan 15:20 når vi Big Sur som verkar vara som en stugby med butiker och motell, det anmärkningsvärda att den här stugbyn ligger vackert beläget i en otroligt vacker skog och jag säger till Kim att här skulle man vandra. När klockan slår 16 så angör vi en liten håla med det anmärkningsvärda namnet Lucia och här ligger Lucia Lodge som är en restaurang.

Kim som är hungrig vill att vi stannar och äter middag här - vilket vi också gör. Vi trycker i oss hamburgare med strips, jag passar på att gå på toaletten för att sedan fara vidare. Det är nu som Highway One levererar, lägger i en högre växel och lämnar två tjocka svenskar med hackorna nere på golvet (gud förbjude om det kommer saliv på golvet i bilen) Att försöka sig på med att beskriva Highway One med text är svårt, för att inte säga omöjligt. Det skulle räcka om mina bilder kunde få dig att förstå hälften av hur vackert det egentligen är här. 

San Simeon

Solen hinner gå ner innan vi till slut kommer fram till vårt hotell som vi bokade i morse för klockan 17:50 parkerar jag kusen framför Courtesy Inn i den lilla staden San Simeon. Vi går in till receptionen och där får vi paserkortet som passar till rum 240. Båda är trötta efter en dag i bilen men när vi får se rummet blir vi glada. Det här är rena lyxhotellet om man jämför med det hotell vi hade i San Francisco. Jag tar och sätter mig ber med min telefon för att blogga och Kim går och sover. Vi har nu 40 mil kvar till Los Angeles, men vi kommer inte att åka dit i morgon utan vi ska köra sakta på Highway One. Det finns massor av fin kustväg kvar att stanna och fota på. Tack för att du läser...

- Vårt hotell i södra San Francisco...

- Vi körde fel...

- Fika på Starbucks i Santa Cruz...

- Blir hemma och VABar idag (Vård Av Bil)

- The King of the Road...

- Till min kollega Hoff...

- Här tankade vi...

- Toa och glasspaus...

- Full galopp...

- Highway One...

- Klassiska bron Bixby från norra sidan...

- Vackra Bixby från södra sidan...

- Detta kort är taget från en restaurang vi åt på i byn Lucia...

- Grymt imponerande...

- Highway One eller California 1...

- Hon är bra fin...

- God natt...

USA-resan 2015-01-15

San Francisco, Kalifornien
Vi tog sovmorgon idag, Kim vaknar lite till och från på nätterna och är trött på grund av det. Kim väcker mig klockan 06:00 varje morgon så jag är trött på grund av det. Igår frågade jag Chris, killen i receptionen på vårt hotell, om det fanns några Red Wood-träd i närheten. Chris, som är väldigt hjälpsam, kollade på nätet och fick fram Muir Woods National Monument och att det skulle bara ta cirka 45 minuter att ta sig dit från södra San Francisco.

Det var alltså tack vare den korta resvägen som vi bestämde att vi skulle ta sovmorgon. Klockan är 08:50 när vi svänger ut från hotellets parkering, vi åker bort till det McDonalds som ligger ett par kvarter längre bort för att stoppa i oss något att äta. Det blir en mugg varm choklad samt en smörgås med ägg och bacon på, vi kliver ut från McDonalds när klockan slår 09:30. Vi knappar in Muir Woods i vår GPS och sätter fart, Mustangen är fortfarande så där kall med imma på rutorna.

Jag antar att det är det tunna taket på cabben som gör att vår bil känns så rå på morgonen, det går dock rätt fort att få upp en behagligt temperatur i cupen. Efter att ha stannat på ett Seven Eleven för lite färdkost så kör vi vidare mot Muir Woods och när vi börjar närma oss vår slutdestination så slingrar sig vägen ner för ett berg. Skarpa kurvor avlöser varandra och vägräcken sakmas helt, men utsikten ner från vägen är bedårande.

Vi kommer fram till Nationalparken Muir Woods när klockan är 10:50 och det kostar sju dollar (56 kronor) att gå in. Vi betalar och traskar in, vi går genom en otroligt vacker skog med massor av stora träd. Vi inser senare att dom här Red Wood-träden inte är av samma kaliber som dom man sett på tv eller på nätet, men det gör inget för Kim och jag är nöjda ändå. Dom här träden var riktigt stora och vi träffade på ett äldre par som började prata med oss om allt möjligt.

Det visar sig att dom var från Los Angeles och att dom funderade på att åka till Sverige, dom frågar mig och Kim om vad man inte får missa när besöker Sverige men varken Kim eller jag har något bra svar. Jag slänger ur mig: "Don't miss Stockholms skargard"

När jag och Kim känner att vi är klara med Muir Woods så vänder vi tillbaka till bilen, vi knappar in en adress i GPS'en till ett stort outlett-område som ligger söder om San Francisco och när klockan slår 14:35 kommer vi fram. Vi springer omkring som yra höns i en Levis-butik där jag köper en blå huvtröja, vi härjar runt i en Nike-butik och en Adidas-butik får också påhälsning av två shoppingsugna svenskar. Det är tröttsamt att handla och man blir rätt hungrig, då är det tur att det finns ett McDonalds precis bredvid.

När klockan är 16:05 trycker vi i oss hamburgare, sen återvänder vi till Levis-butiken och jag handlar en jeansjacka och en t-shirt. Sen bestämmer vi oss för att köra hem, men innan vi kör hemåt så tankar jag för $20 då vi har en halv tank kvar. Precis bredvid macken som jag tankar på står en sprillans ny Ford Mustang som jag tar några kort. Sen sätter vi kursen hem till hotellet men fastnar i en trafikstockning, eller i en äggstockning som Kim sa. Det tar sin lilla tid att snirkla sig fram på fyrfilig motorväg i 30 kilometer per timme men klockan 18:55 är vi så äntligen hemma.

Jag säkerhetskopierar alla foton jag tagit under dagen för att sedan skriva den här texten. Mätarställningen står nu på 39040,9 kilometer vilket betyder att vi har kört 57 mil sedan vi tog ut den från Alamo Rentalcars i måndags. Jag har fått ner bränsleförbrukningen till 1,1 liter milen vilket är okej med tanke på alla San Franciscos backar vi kört i samt alla stopplikter som finns i varenda korsning inne i San Francisco. Nu är klockan 20:40 och jag är trött som ett barn med tandvärk, ska ta en dusch nu och sedan sova. Tack för att du läser...

- Muir Woods...

- Entré...

- Fantastisk skog...

- Vackert...

- Souvenirbutiken... 

- Motorväg utanför San Francisco...

- Levisjeans, 320 kr styck...

- Tankat på 76...

- Ford Mustang årsmodell 2016...

USA-resan 2015-01-13

San Francisco, Kalifornien

Kim vaknar klockan 06:00 och tycker att jag måste kliva upp. Vi har en del att göra så jag lyder henne. Jag går igenom min resväska och tar med en sådan där hållare man fäster i framrutan som man sedan sätter fast mobilen i för att kunna filma vägen man åker på. Vi går ner till receptionen för att spana in den frukost som ingår i priset, vi hittar bara vitt bröd och socker. Vi bestämmer oss för att åka och leta efter en restaurang som säljer frukost istället och det första vi hittade när klockan slog 08:00 var McDonalds. 

När vi hade tryckt i oss frukosten så knappade vi in pier 33 i GPS'en. Pier 33 är den plats som färjorna som går ut till ön Alcatraz utgår ifrån. Vi råkar passera Pier 33 i dimman, men vi hittar ett parkeringshus som ligger ganska nära Pier 33 som vi bestämmer oss att parkera i. Klockan 10:00 kommer vi så fram till färjelägett, vår färja ska avgå klockan 12 enligt våra biljetter så vi strosar omkring lite nere vid alla pirer eller Fisherman's Wharf som området heter.

Vi ser ett gigantiskt skepp som heter Star Princess och efter att ha gått omkring på den breda trottoaren som havet skvalpar emot så vänder vi på klacken och går tillbaka till Pier 33. Klockan 11:40 ställer vi oss i kön och efter en liten stund lägger färjan till och vi går ombord. Klockan 12:00 lämnar färjan Fisherman's Wharf och på väg ut mot Alcatraz ser vi Golden Gate-bron. En kvart senare angör färjan Alcatraz och vi kliver i land. Jag talar om för Kim att det är tur att hon är med så jag får lite cell-skap på ön.

Kim och jag traskar runt lite på ön och det känns rätt fränt att vara här måste jag säga, det här är ju annars en plats som man bara har sett på tv. Vi tar lite kort och sedan går vi på guidad tur runt Alcatraz som är mycket fängslande. Klockan 15:00 får vi nog av ön och vi hoppar på en av dom färjor som går tillbaka till fastlandet och klockan 15:35 är vi tillbaka i bilgaraget och till min älskling som stått på plan två.

Det händer fortfarande att jag kommer på mig själv med att bara stå och glo på Mustangen, linjerna och formerna på bilen är sinnesjuka. Den långa huven och dom råa strålkastarna gör mig alldeles varm i hjärtat, jag vill ha en egen Mustang och får jag inte gifta mig med henne tänker jag ansöka om att adoptera henne. Haha!

Jag startar upp den 3,7 liter stora men ack så svaga V6:an, jag frågar Kim om vi inte ska åka bort och kolla på Golden Gate-bron nu när all dimma har lättat. Hon tycker att det är en bra idé så vi knappar in Highway 101 north och vi far sedan norrut, det är lite småläskigt att köra i USA då det är väldigt mycket att hålla reda på. Bilen har jag redan vant mig med men att köra på 4-filig motorväg samtidigt som man följer GPS'en är lite krixigt och man är livrädd att någon ska tuta på en.

Annars tycker jag att jag känner mig väldigt säker i San Francisco, dom låga husen som är byggda med jordbävningar i åtanke gör att det inte känns som en storstad trots att det bor bor 8,4 miljoner människor här. San Francisco ligger väldigt vackert intill Stilla Havet och dom branta kullarna har gett stan ett slags böljande hav med vackra hus. På tal om branta kullar så körde jag upp för just en brant backe idag och Kim tyckte inte man såg något när vi stannat vid en stopplikt där lutningen var grotesk. Det är tur att man bara kör med automat för annars hade kopplingen brunnit med alla start och stopp som man gör här då det är stopplikt i nästan alla korsningar.

Väl framme vid Golden Gate-bron så kör jag över den och tar av första till höger för att leta efter Hawk Hill som är ett berg som ligger precis intill den berömda bron. Vi sniglar oss upp och vi hittat till slut en parkering som ligger otroligt vackert med bron i bakgrunden och där stannar vi för att ta kort. På vägen hem ligger jag i fel fil och missar att motorvägen delar på sig och vi kör lite fel. Både Kim och jag är hungriga vid det här laget så jag knappar in restauranger i GPS'en och vi får upp Hamburger Heaven, vi bestämmer oss för att äta där och vi kliver in på restaurangen när klockan är 16:50. 

Hamburger Heaven påminner om dom vägkrogar som var vanliga på 50-talet här. Små bord med stolar står tätt ihop längs med fönstren och framför den låga disken finns det  små stolar där man kan sitta och ta en kopp kaffe. Jag beställer en hamburgare med strips, ja jag erkänner, idag slutade jag med LCHF. Det går inte att hålla sig till bara proteiner när man är turist, jag kommer förmodligen ha gått upp tio kilo när jag kommer hem - usch! Efter maten väljer jag och Kim att åka runt och kila lite och sen blir hon trött och vi bestämmer oss för att åka hem, väl hemma backar jag in min älskling på en ledig ruta framför hotellet. Kilometer-mätaren står nu på 38554 vilket betyder att vi har kört åtta mil sedan vi tog ut henne från bilfirman igår. 

Väl hemma så sätter jag igång med att skriva den text som du precis har läst. När klockan slår 21:30 (06:30 svensk tid) så bestämmer jag mig för att ta en dusch och sen gå och sova, i morgon ska vi åka och kolla på dom gigantiska träden Red Wood Trees. Tack för att du läser...

- Fjäderbensstag. NAW <3

- Den kalla dimman drog sig tillbaka ut till havet...

- Lämnar henne själv i garaget...

- Regskylten...

- Färjan ut till Alcatraz...

- Golden Gatebron till vänster och Alcatraz till höger...

- Alcatraz...

- Ett kontor på Alvatraz...

- Gamla toaletter med handfat...

- Varning för cell-skräck...

- Saknar tak...

- Det var kallt...

- En Chevrolet...

- Alcatraz och dess kända vakttorn i bakgrunden...

- Vattentornet på Alcatraz...

- Toa...

- Kul att besöka Alcatraz

- Fängelset där alla celler var...

- Vi gissar att detta var rastgården...

- Tog Mustangen till Hawk Hill...

- Golden Gate-bron i bakgrunden, vår Mustang i centrum...

- Hamburger Heaven. Betyg: 2 av 5 vargar...

- Jag kastade brödet men åt strippsen - förbannat!

- Hittar du Mustangen?...

- Det lyser om henne...